Det är svårt att överdriva vikten av det mullrande oväder som dragit in över den brittiska demokratin med Daily Telegraphs avslöjanden om parlamentsledamöternas mångåriga räkmackeregatta: förra veckan gällde det huvudsakligen Labour-ledamöter, främst i regeringen, den här veckan hamnar fokus på Tories.

Steve Richards i Independent talar om “demokratins kris”, Larry Elliott i Guardian om en kommande valseger för “BNP och apatin” bland arbetarklassväljare.

Vad som får en att tappa hakan, eller andan, eller koncepterna, är framför allt den oskalade råcynism med vilken dom inte bara kammat hem miljoner i skattebetalarpengar till allt från hundmat och till husreparationer, utan med vilken dom nu försvarar sig med att allt detta skedde “inom gällande regler”. Regler, alltså,  som dom själva satt ihop och klubbat igenom.

[Fotnot:] Ett annat försvar dom drar ut med är att expenses-kulturen varit så utbredd pga att lönerna anses så låga för allt det jobb dom utför. Grundlönen för en nyanländ parlamentsledamot är £63,000 om året (drygt SEK 730,000). Det är ungefär samma som för en rektor för en större gymnasieskola i Londons innerstad. Betänk då att snittlönen i London i stort är £26,000 (drygt SEK 300,000)…

[Fotnot 2:] [Det här kan hålla på i evigheter…] När man sen läser igenom detaljerna i alla deras expenses claims så får man – återigen – en liten roman på köpet. Det handlar inte alls om att dom vill ha pengar för Wein, Weib und Gesang, utan för, tja, badkarspluggar och målarfärg och trädgårdsmöbler och renoveringsprojekt och stängsel och städerskor… Korruptionen har uppstått därför att engelsmannen ständigt måste renovera sin borg. Fastighet, inte sex. Trädgård, inte martinis. Hemtrevlig korruption.

Vi har varit inne på det här förut, alltså vad jag gärna vill kalla Ceaucescu-regeln: förr eller senare blir människor i tidsmässigt open-endade maktpositioner blinda och döva, dom börjar vifta med händerna åt den buande folkmassan nedanför podiet och tillrättavisar dem med orden: “Nej, vänta, det är inte nu ni ska hurra…!”