Moldova fortsätter att fascinera (vilket för övrigt är #26 i serien “Meningar jag alltid velat skriva”). Ett land där det proeuropeiska kommunistpartiet vinner sitt tredje val i rad, och det med bred marginal, och uppenbarligen utan nåt större valfusk. En hejsan-tjosanekonomi, dessutom, som bokstavligen står och faller med remitteringarna från exilmoldovaner som jobbar i EU. Och som producerar alldeles utmärkt vin, och kan ståta med en av de snyggaste nationalpoeterna den civiliserade världen kan uppvisa: Mihai Eminescu.

What’s not to like?