George Monbiot har just lanserat arrestblair.org inför fredagens förhör med Chilcotutredningen. Jag har redan langat in mina hundra pundare. Ni i Sverige har ingen direkt anledning att göra det, men tänk på oss som försakar åtta flaskor hyggligt vin för att få se den djäveln bakom skranket.

Det var Mail on Sundays story, men The G idag ger en bra sammanfattning här. Lord Goldsmith, Attorney General (JK) när det begav sig, skrev ett brev till Tony Blair i juli 2002, åtta månader för Irakinvasionen, i vilket han klargjorde att ett militärt ingripande i syfte att störta Saddams styre var olagligt ur all tänkbara synvinklar. Detta skapade panik i Blairkretsen, och brevet hemlighölls för de andra medlemmarna i regeringen, never mind våra folkvalda i parlamentet.

Månaderna i början av 2003 får alltså Goldsmith idoga besök av the Cabinet heavies, som trycker upp honom mot väggen, klämmer åt ballarna och väser att dom vill ha ett nytt, och mycket kortare, brev. Vilket Goldsmith, vid det laget uppenbart knäckt, levererade.

Här hade man alltså gått och trott att Goldsmith var en vek och lydig patsy för The War Party. I själva verket hade han fått in sin kontring långt i förväg, för eftersom det blev nerskrivet och diariefört innebär förstås att det förr eller senare skulle komma fram. Frågan är vem som läckte det till Mail on Sunday – och Chilcotutredningen (livefeed här), som nu sitter på det och kommer att ta upp med med Goldsmith i förhör i januari. Någon av Goldsmiths allierade på JK? Chilcotutredningen har trots allt redan kallats “statstjänstemännens revansch”.

Och därmed har chanserna att Blair kommer att ställas inför krigsrätt tagit ännu ett kliv ut ur önskedrömmarnas sfär.