Det är hur bra som helst att Marcus Birro vunnit Stora Bloggpriset. Den enda gången jag inte träffat Peter och Marcus Birro var på Ragnar Strömbergs 50-årskalas år 2000, som avhölls på Stretereds Sjukhem För De Fatalt Labila på Vasagatan i Göteborg, mitt emot “7:an” (som har stans bästa pommes frites, för övrigt). De två bröderna stod där dödstysta, stirrande i golvet, intet ont sägande, intet ont anande. Jag undrade vem dom var (för jag hade inte-inte träffat dom då) och en av  sexmästarna för Ragnars 50-årskalas (det fanns ett flertal, believe me…) berättade att det handlade om The Birros. Impressive stuff.

Dom påminde lite grand om Gilbert & George, som jag stöter på varje söndagsmorgon vid halvniotiden på Spitalfields Market: “Tjäna Gilbert, tjäna George!”. Samma outgrundlighet, samma vaksamhet, samma snygga kläder.