Motorway services meals. När ingenting annat finns att äta. Detta som förord till den kommande veckans blöta toast, vidbrända bacon och dassiga kaffe.
Det är det som är så chockerande. Kaos förutspås av regeringens egna kommittéer i händelse av No Deal. En exklusiv i The G. Från och med måndag står militären formellt redo att ingripa. Det kommer förstås inte att bli några trupper på gatorna, ännu, men planeringen har gått in i den fasen. Måndag-tisdag-onsdag blir avgörande, för 53:e gången.
Analogy corner. Jag gjorde en VO i eftermiddags, ett skitmanus på två sidor som borde tagit 45 min högst, men tog dubbelt så långt, beroende på att manus”författaren” (Reklam-Nisse Hej-på-Dej) satt med via Skype.
Som många amatörer hade han inte fattat att det han hör i huvudet när han sitter och beundrar sin text är aldrig vad som kommer ut i andra ändan. Det är fysiskt omöjligt, när man har en annan röst som ska läsa det. Men han insisterade. Jag mötte honom mycket mer än halvvägs, men han gav inte en tum. Jag försökte förklara denna grundregel, men ingenting hjälpte.
Theresa May, anyone? Åtminstone får jag hyggligt betalt för det. Och ledigt efteråt.
Ni kommer ihåg denna också?
Återkommer om Breastit, sorry Brexit, om något utspelar sig under kvällen/morgondagen.
Det är detta som är så slående när man försöker ta ett par steg bakåt från hela röran: europeiska reaktioner på hela Brexitprocessen, rapporterade i The G. Ursäkta lite namedropping men jag åt lunch en gång med dåvarande ambassadören Staffan Carlsson, en man med stora erfarenheter från EU-förhandlingar. Han sa precis samma sak som de flesta i artikeln. Brittisk diplomati på den tiden (mitten av 2000-talet, säg) liknade ingenting han någonsin sett förut, på samma gång baksluga och vänskapliga, irrationella och förnuftiga, brutala och subtila, och de fick alltid det resultat de ville ha. Allt man kan säga är ju… What happened?
Konservativa partiet, var vad som hände. Det är förstås djävelusiskt mer komplicerat än så (se vår vän Fintan O’Toole, bara) men hos Tories tror jag finns början på en viktig tråd att nysta upp.
+ Och nu i sitt korta, något avbrutna tal till nationen (hon slutade liksom mitt i en mening, vände sig om, klackarna mot golvet i ensamt eko, gick därifrån) skyller May på de folkvalda för att vi befinner oss i den här sörjan. Svårt att veta vad man ska säga.
+ Detta helt riktigt, från Robert Saunders (@redhistorian)
That was a shameful, dishonest and actively dangerous statement from a prime minister who has repeatedly kicked decisions down the road, ignored parliamentary votes and who acts as if she – and she alone – speaks for the people. MPs should find their backbone and remove her.
+ Hittar just nu ingen länk till Mays tal, men det finns väl på BBC World och resten.
Det här kommer säkert att bli en återkommande serie, allt eftersom översättningsarbetet fortskrider. Jag skulle vilja be min abnormt lärda och bevandrade läsekrets om en del tips angående några kniviga svenskspråkiga spörsmål jag stöter på efterhand. Tre till att börja med:
1) Känner någon till en etnolog/folklivsforskare som specialiserar sig på troll och vättar och älvor och liknande? Jag vet att det finns etnologiinstitutioner i både Lund och Stockholm, men jag vill inte slänga iväg ett mail på måfå, bara. Hellre då någon specialist.
2) Om någon känner till Tarot cards, som på svenska ska vara “tarokkort” – vad heter “The Hanged Man”-kortet på svenska? Är det så enkelt som en direktöversättning, bara?
3) Till sist ett ord jag använde i Draculaposten häromdagen: “Gothic”, som man absolut inte kan översätta med “gotisk”, det är ju något helt annat. “Gothic” anspelar ju på specifikt “Gothic fiction” i engelskspråkig litteratur från 1700-talet och framåt (se Wiki för detaljer). Vilken är då den gängse översättningen?
Fintan O’Toole briljant som vanligt idag i Irish Times. Pudelns kärna kan man väl säga…
[Brexit] has merely marked out in bright red ink the fault-lines that have long been less vividly present – the drifting apart of England and Scotland; the economic and cultural divide between what Anthony Barnett calls “England-without-London” and the rest of the UK (Wales being the obvious anomaly); the social and geographic rifts between the winners and losers of the long Thatcherite revolution. Brexit, in a worst-of-all-worlds moment, brings all of these divisions to a head while doing absolutely nothing to address them. It reveals a polity that cannot create consensus because it lacks a foundation in social consent.
Talmannen John Bercow har hu bekräftat att Meaningful Vote n:r 3 inte kan äga rum i morgon, eller förmodligen någon gång alls, eftersom inget “substantiellt förändrats” i Mays avtal sedan förra gången och det strider mot procedurerna så som framlagda i manualen Erskine May. I ett viktigt svar på en fråga från Hillary Benn sa Bercow också att det i så fall ska till “omförhandlingar på EU-nivå”, inte några ytterligare (unilaterala) lagtolkningar av Attorney General. Om EU nu säger nej till en extension av Art50 så har UK att välja på att revoke Art50 helt och hållet, eller krascha ur. Kul.
+ “Ett brott mot konstitutionen” säger ministrar. Andra säger att det tvärtom är konstitutionen som visat sig fungera.
+ Bra Guardiananalys här för morgondagens tidning.
Både i forskningssyfte och för nöjes skull spenderar jag helgen med att läsa Bram Stokers roman ‘Dracula’ (1897). Dels är den förstås ett ledmotiv i romanen jag översätter (Stoker baserade mycket av Greven på Henry Irving) och dels för att senviktorianismens High Gothic är en litterär och konstnärlig genre som aldrig stått särskilt högt på dagordningen för mig. Och kommer nog inte att göra det i fortsättningen heller.
Jag skulle väl inte kallat boken ett mästerverk, som en del vill göra, men Stoker var utan tvekan en driven och skarp berättare. Greppet att använda olika perspektiv och “källor” – huvudpersonernas dagböcker, tidningsreportage, osv – är välfunnet och effektivt, och han bygger upp historiens rörelseenergi ruskigt skickligt. “Ruskigt” i den meningen att det faktiskt är ganska ruskigt ibland, även för oss som inte har särskilt mycket talang för att känna rusk.
Men, herregud, det huvudsakliga intrycket är ju… att Sigmund Freud knappast kunde dykt upp vid ett lägligare tillfälle än han gjorde, i den här vevan. Som med så mycket annat Gothicry är den här romanen, hela vägen igenom, en sjudande kittel av sexuell ångest, lidelse, hämningar, lössläppthet. You hardly know where to look, som min svärmor brukade säga när det dök upp något snuskigt på tv.
En av de mest berömda scenerna beskriver hur Jonathan Harker under sin inledande vistelse på Draculas borg har en mardröm (som inte är en mardröm) om tre vällustiga systrar som närmar sig hans fastbundna kropp med öppna munnar och blottade gaddar och stönande trånanden och trånande stönanden, tills Greven kastar dem åt sidan och vrålar:
“How dare you touch him, any of you? How dare you cast eyes on him when I had forbidden it? Back, I tell you all! This man belongs to me!”
Varvid ens reaktion liksom blir, “If you say so, ducky, but do be gentle won’t you?” Freud hade fanimej att gräva i, den saken är klar.
En annan intressant aspekt av romanen är ju att den ingick i en samtida genre som kallades för “invasion novels”, där ondskefulla européer kommer till Storbritannien för att suga blodet ur stackars oskuldsfulla engelska skönheter som Lucy Westenra och Theresa May. Tack och lov att de fick kål på honom till slut. Så att säga.
Med världen så pass full av lögnare, inadekvater och shit-for-brains tänkte jag lite förströelse kunde vara på sin plats, denna blåsiga fredag. Ett par språkligheter, alltså.
* Den där nya teorin om hur människan la sig till med bokstäverna ‘f’ och ‘v’ är rätt fascinerande. Det skulle berott på att vi började äta mjukare mat som frukt och bär, så att underkäken successivt blev mer framträdande och därmed överbettet mindre, vilket innebar att vi kunde få upp underläppen till övre framtänderna och producera labiodentiva frikativer. Och jag älskar ju frikativer, särskilt i tomatsås.
* Ett språkligt-geografiskt spörsmål. Vad jag fattat är ‘flod’ och ‘älv’ mer eller mindre utbytbara ord i rent geologisk mening, alltså vad gäller bredd, djup, flöde och destination (hav eller större insjö). Men är det så, på svenska, att vi bara använder ‘älv’ när vi pratar om svenska floder? Har ni någonsin sett order ‘älv’ användas på icke-svenska floder? Det har inte jag, tror jag. Amazonälven? Nilälvens brus?
* Bortsett då från älven Elbe. Som lär vara roten till ordet, enligt SO.
De som är intresserade har säkert redan sett detta. Andra folkröstning stort nedröstat, men därmed långt ifrån en död fråga. Indicative votes i parlamentet nedröstat (via vilket parlamentet i princip skulle tagit över makten från exekutiven; lättnadens suck från May: en “seger”). Däremot röstade man för att ge May chansen att göra något hon alltid motsatt sig, att begära uppskov för A50 till 30 juni, eller längre, och det senare kommer att ställa till demokratisk/tekniska problem med EU-valen i maj. Kommer EU27 att (enhälligt) gå med på detta? Allvarliga tvivel finns. May planerar introducera sitt avtal för en meaningful vote en tredje gång, kanske t.o.m. en fjärde inom den tidsperioden. Det är ytterst tveksamt om talmannen kommer att gå med på det, eftersom EU nu sagt att dörren är stängd för vidare tillägg och inget substantiellt kommer att ingå i MV3 eller MV4. Talet om nyval sprider sig, vad jag hör.
(Ovanstående rättat efter hand)
