Ich leake, du leakst, er/sie/es leakt…

“Zu leaken” har alltså blivit utsedd till årets anglicism i Tyskland. – “So they talk of the “geleakte Dokumente” released by the controversial site as an alternative to the somewhat unwieldy ‘durchgesickerte Unterlagen’ of yore…”

Ausgeflippt, oder was?

Tvåa kom “entfreunden”, en direktöversättning av “to unfriend” från sociala media.

Daily Mail har idag kommit upp med ännu en klassiker, och den kräver… ja, ett djupt andetag, fullständig koncentration, och ett inte alltför högt blodtryck… Klara?

Klicka då här.

Det är särskilt det där med de stora bokstäverna: INTE!

Och är det inte typiskt för vår urleda tidsålder att Bob Wilson tituleras som “TV presenter” snarare än det han borde vara riktigt berömd för: att han var en av Arsenals bästa målvakter genom tiderna (och sedan deras målvaktstränare i många år). Ack ja.

Jag tror aldrig jag producerat en intressantare rubrik…

Jag vet ju att det finns ett starkt bilintresse bland Pressyltas läsare, you shameful people… Reaktionen på min nyliga post om varningsblinkerns semantik blev överraskande positiv, till exempel. Nu har jag nåt nytt att komma med. How exciting is that…?

Har ni nånsin funderat över varför bilhjul är så svarta och sotiga numera? Icke längre dessa skimrande krommonstriga hubcaps, och korpsvart, Michelinloggat gummi… Allt är sot, damm, nuclear winter… “Hvi…?” som våra förfäder sa.

Det har med bromsplattorna att göra. Min MOT (bilbesiktning…? heter det nåt annat?) upptäckte att bromsplattorna på min enbart 3 år gamla Citroen Berlingo hade slitits ner till “wear level”. Hur är detta möjligt på en tre år gammal bil…? Undrade jag.

Jo, vad man ska tillverka bromsplattor av är ett problem som redan de gamla grekerna jobbade på… (…enligt Wikipedia… tror jag…)

Förr i tiden var det asbest, men jag tror även den sömnigaste av Pressyltaläsare kan fundera ut varför det inte dög. Detta ersattes då med NAO, uttytt “Non Asbestos Organics”, vilket mest handlade om grafit.

Nå, du och jag och min gamla mamma vet att grafit är hårt, men också bräckligt – och framför allt dammigt. Därav de sotiga däcken. QED. Läs mer här.

Så min MOT kostade mig £160 i stället för normala £55. Ner med kapitalismen, säger jag.

En intressant analys av Jack Shenker  i The G idag, som visar att Muslimska Brödraskapets inflytande på protesterna inte alls är så starkt som många fruktat. De kom sent med i bilden, deras trovärdighet är inte särskilt påtaglig, och protesterna har snarast påverkat MB radikalt, inte tvärtom: det pågår just nu ett betydelsefullt generationsskifte inom organisationen. Det är ju rent av så att de som vill hävda att risken är så stor för ett islamistiskt maktövertagande är – förutom Mubarak själv, för vilken detta hot alltid varit hans raison d’etat – figurer som Netanyahu och Tony Blair.

Det är, som Fredrik sa härom dagen, fortfarande mycket brus i rapporteringen från Egypten. Skepsis bör alltså ligga lättast tillgänglig i verktygslådan.

Får jag nu be klassen sätta sig, händerna på bänklocken, uppmärksamheten framåt… Tack! Dagens lektion: “Varför är det här bokomslaget så briljant uselt?”

Låt oss börja i sluttampen. Det är uselt (1) därför att det är så taffligt utfört: är det verkligen meningen att fotbollsspelaren “Viking” Hansson ska se ut som om han dansar schottis med sin pojkvän, efter tre Bacardi & Coke…?; (2) därför att det är så taffligt utfört: varför har dom lagt titeln mitt över det mest dramatiska elementet i bilden?; (3) därför att det är så taffligt utfört: om det verkligen är mördarens skugga vi ser så vore han väl inte alltför svår att haffa, för jösse namn!

Det är däremot briljant därför att det bryter så tvärt mot “rumslig integritet” (man skulle rent av kunna se det som ett surrealistiskt grepp: tänk strykjärnet på operationsbordet) i den meningen att det dödande pistolskottet från kortlinjen – från bakom målet! – raserar och negerar hela “fotbollsrummets” vara, hela det moraliska/etiska regelverk som styr spelet, planen, linjerna, den döda bollen på de döda ytorna; det förstör hela den psykologiskt-estetiska konstruktion som är fotboll: den ytterligt delikata balansen mellan kontroll och kaos, den subtilt skiftande maktbalansen i fråga om planytor, der Angst des Tormanns beim Elfmeter, och framför allt det hårresande faktum att – “Viking” är fri…! Han kommer att lägga mål! “Att vara fri” är ju, som med straffsparken, så nära fotbollen kommer zenbuddhism.

Arne Stigson…? Här finns lite att läsa, om en författare som mig veterligen inte lämnat många övriga spår efter sig i världslitteraturen. Men “Spel över dödlinje” ska jag nu läsa om. Så här ser baksidestexten ut. Recension följer.

Det är hisnande, och otroligt och troligt, det som händer i Egypten. Det finns säkert hundratals bättre länkar, men själv läser jag The G:s livefeed, al-Jazeera, samt tittar in hos Rasmus då och då.

“Bliss was it in that dawn to be alive / And to be young was very heaven…”

Tillbaka i civilisationen.

Från landet där korvhandlare numera måste producera papperskvitton för varje grillad-med-bröd (vanlig senap) dom säljer. Världens miljömedvetnaste land reglerar det så att ännu fler träd faller huvudstupa…

Kvittona blev vår död, sa naturen.

(Källa: en pratstund med Magnus)

Sverige, kontrasternas land.

-“Världens friskaste folk är världens mest sjukskrivna folk” sa Reinfeldt i nån inringning på P1. Jag har hört det här förut. Är det verkligen sant?

Och så Göteborg… Otroliga stadsarealer, ofantliga ytor både norr och söder om älven. Stort operahus, avenyer, torg och slottsskogar.

Men herregud vad tomt det är… Var är alla?

Hello….?

(PS: På måndag kommer världens fräckaste bokomslag, specialhämtat från Sverige. Och från 1957. Bonniers Zebra-serie. Fotbollsmotiv. Jag vet, ni kan inte hålla er… Gawd, I love this gig!)

Mörkret är mycket mörkare i Sverige än mörkret är hemma. Och vintern är mer kärnvinter, mer meatworld-vinter än den drippiga, virtuella version vi har hemma. Och korvarna är många, många fler.

I dagstidningarna, särskilt på helgerna, har man upptäckt det här med STORA BILDER… Jösses, vilka stora bilder! Redaktionell target, så snart teknologin tillåter, tycks vara life-size… Texterna dock fortfarande i 11p times-romanesque, stilistiskt och intellektuellt.

Och bankkontoren…! I UK är det fortfarande mest penna-till-papper, räkna sedlar för hand, köer ut på gatorna måndag lunchtid. Här? “Tyvärr, vi accepterar inte cash”, har man inte rubbet på internet så existerar man inte som kund… Hur fräckt är det?

Och vad mycket korv här finns!

Vi trodde att vi blivit av med ätten Stuarts förfäktande av det av Gud instiftade kungadömet, ända tills Tony Blair hävdade att Gud skulle bli hans domare vad gäller Irak.

Jag oroar mig bara lite grand över att jag så ofta håller med Simon Jenkins, en man med klara – och klart redogjorda – konservativa värderingar. Idag skriver han vasst och to-the-point om skolministern Michael Goves försök att göra historieundervisningen ministerstyrd, ungefär som under Stalin.

Och som det råkar sig så är Blair idag tillbaka inför Chilcot-utredningen: nytt har kommit fram, hans tidgare svar stämmer inte överens, och så vidare. Advokaten Philippe Sands formulerar de frågor Blair måste besvara här.

Det verkar ha blivit mer engelska än svenska på sistone… (Att jag skriver poster i “McKennitt v. Ash”-kategorin på engelska beror på att dom har läsare som är obildade nog att inte kunna svenska).

Hur som haver, detta måste naturligtvis åtgärdas. Här är några kärnsvenska ord vars urpsrung och betydelser ni kanske inte kände till (detta delvis inspirerat av ett mailsamtal med Bodil nyligen)…

* “Brådska” är ett av de få svenska substantiv som går att härleda till de slaviska språken. (Jfr poeten Josef Brådska)

* “Åtminstone” är etymologiskt relaterat till en berömd italiensk grönsakssoppa.

* “Fåra” är ett annat ord för en gåva man mottager just nu.

* “Ficka” är ett annat ord för en gåva man mottagit i det förflutna.

* “Paket” är ett annat ord för en gåva man mottagit i det förslutna.

* “Postkontor” är sådana kontor som var kontor i det förflutna, men nu byggts om till konstgallerier på Kungsholmen.

Så det så.