Pressylta ReduxPress. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.

Archive for the ‘Språk’ Category


Prata fort, prata långsamt

Wednesday, April 1st, 2015

Jag gjorde igår ett par små pickups för en radioannons för Volvos VR40 R-design. Vi hade sällskap av VO:n som gör Terms & Conditions, alltså den obligatoriska biten som måste läsas ilsnabbt i slutet av annonsen. Det krävs en särskild färdighet att läsa så Hylandsnabbt, och Jay är oerhört duktig på det, jag skulle aldrig klarat det. Som många andra VO:s kör han snabba gester med armarna medan han läser, ungefär som en lufttrummis, för att liksom dunka in takten.

Men det krävs ju också en särskild färdighet att läsa långsamt. Jag har på min lärarinnas inrådan blivit en regelbunden lyssnare på Deutsche Welles Langsam gesprochene Nachrichten. Det är en lysande idé på alla sätt, det låter både tekniskt beundransvärt och gravt komiskt: news for the slow-witted… Men det är klart, man förstår ju så mycket mer av vad som sägs, även om det är lite frustrerande att behöva sitta och vänta på det allt avgörande verbet i slutet. Kan rekommenderas.





En del fina ord på tyska och svenska

Sunday, March 29th, 2015

Durcheinander (“förvirrad”)

Halbstarker (“raggare”)

Sorgfältig / sorgfällig

quengelig (“kinkig, grinig”)

Liebhaber (“älskare”) / Liebhaberei (“hobby”) (!?)

jahrtausendelang (“jätte-jättelänge”)

Hier darfst du alles dürfen (hier, z.B.)

Aufschlabbern (“slafsa i sig”)

Querkopf (“tvärvigg”)





Nachrichten

Friday, March 20th, 2015

Heute habe ich meine erste Deutschstunde seit 48 Jahren gehabt, und ich habe es überlebt. Meine Lehrerin, Frau K, ist sehr sympatisch und toleriert (bis auf weiteres) alle meine grausame Hinterhalte an ihrer schöne Sprache.

Ich muss hauptsächlich meine Wortschatz bereichern, und auch der Satzbau verbessern. Mein Ziel ist ein akzeptables Konversations-Deutsch zu beherrschen, aber das ist ungefähr wie die Narkotika-Liberale Arbeiter-Republik – weit über dem Horizont fast vorstellbar.

Dieses Projekt hat eigentlich zwei Gründe. Erstens, leben ist lernen. Es ist ja wie ein mentale Hygiene eine neu-alt Sprache zu (wieder)lernen. Zweitens möchte ich mein Deutsch gründlich verbessern ehe ich ein journalistisches Projekt anfange, wahrscheinlich nächstes Jahr (mehr später).

Und, das habe ich oft gesagt, wie kann man nicht eine Sprache lieben die das Wort “bläh” enthält?

O Himmel, strahlender Azur!
Enormer Wind, die Segel bläh!
Laßt Wind und Himmel fahren! Nur
Laßt uns um Sankt Marie die See!





Att komma eller ej

Tuesday, February 24th, 2015

New Yorkers stil- och grammatikredaktör, Mary Norris, skriver intressant om tidningens house style, särskilt vad gäller kommateringen. Hon noterar förstås de två huvudsakliga uppfattningarna om kommatecknens roll: antingen att de tjänar som pauseringtecken för en smidig läsning, eller att de tjänar som markörer för meningens själva struktur.

New Yorker tycks vara ganska tolerant åt båda hållen, utom i ett hänseende: att vad som här över kallas the Oxford comma är obligatoriskt. Det är alltså kommat före and i en uppräkning på tre eller fler saker: “Bananas, apples, cherries, and oranges”. Vilket man mig veterligen sällan eller aldrig ser i svenskan.

Vad man däremot fortfarande ser i svenskan är kommatecken före “att” och “som”. I det senare fallet såg jag just ett citat från Guillous notoriska krönika härförleden om antisemitismen: ”För dem, som vill framställa Sverige som ett antisemitiskt snarare än islamofobiskt land, är varje lögn och överdrift ett av det höga ändamålet helgat medel.” Det kan kanske försvaras med att det är en bisats, men jag tycker ändå det ser rätt klumpigt ut.

Likadant med “att”: “Jag talade om för honom, att han hade helt fel om antisemitismen”. Jag tycker inte kommat här fungerar vare sig som pauseringstecken – den rollen tycker jag själva ordet “att” redan fyller – eller som nödvändig strukturmarkör. Det är väl som med mycket annat i språket att ens inställning kan variera mellan laissez-faire och fascistoid…

Faktum är, nu förstår jag inte riktigt varför jag satte komma omkring “Mary Norris” i första meningen… Hmmm.





En man

Friday, November 14th, 2014

Moa Matthis – eller jag kanske hellre borde säga “en Moa Matthis”? – recenserar Johan Hakelii nya bok om engelska excentriker, trots att detta är ett glasklart fall av the less said the better… Matthis använder nämligen genomgående pronomet “en” i stället för “man”, som i “Om en vill vara riktigt snäll så…”.

Detta kan jag förstås inte tolka som annat än ytterligare ett utslag, en blemma på det språkliga ansiktet, av den ideologiskt bankrutta och politiskt kontraproduktiva henifieringen av svenskan (här ett PS till den posten), och hur man tänker eller inte tänker på svenska.

I det här fallet får Matthis naturligtvis markera sin opposition mot ordet “man” hur mycket hon vill, jag har inget problem med det. Det är bara att det att det är så totalt stendövt. Hon hör uppenbart inte vad hon skriver, för hon låter ju som en tobakstuggande odalman i motvind, eller i Dalsland nånstans: “En schka itte schläppa kon ut på betät för’n’s röbbeterna e skördat…!”

Liksom… I dunno. I despair.

(PS: Fan, jag stavade Moa Matthis efternamn fel i den ursprungliga posten… Olyckshändelse? Eller ett freudianskt You say one thing and mean your mother?)

(PPS: Tur att hon inte hette Mathiss i alla fall… Dumb waiter på engelska)





Ålderdomlig svenska -> modern londonengelska

Monday, November 10th, 2014

Detta som ett spån, möjligtvis del av den kommande Londonboken… Alltså, om ni är lite gammalmodiga av er så kan det här vara bra att veta inför nästa Londonbesök.

Sälle – Geezer

En riktig sälle – A dodgy geezer

Alldenstund som – Cos

Legio – A fucking lot, all over the place, no end

Bakdanta – Diss

Lätt som en plätt – A piece of piss

Parant – Well buff

Schaber – Grade

Smockan hänger i luften – It’s kicking off 

Goddagspilt – The business man

Poliskåren – The Filth

Knyckt – Dark





Vitsar i regn

Tuesday, November 4th, 2014

Det regnar. Och regnar, och regnar.

Häromdagen ombads jag översätta en kort reklamtext om Koskenkorva vodka. Det finns tydligen en by i västra Finland som heter Koskenkorva. Där producerar dom… vodka.

Vilket fick mig att ge mig in i arkivet och damma av en av de äldsta vitsar jag kan. “Var köper man en grillad med bröd i Finland?” – “I en kioskenkorva”.

Jag tror uppriktigt att en känsla för språk och litteratur – och, ja, skönhet! – kan utvecklas utifrån ett grundläggande, allomfattande medvetande om det faktum att världens fattigaste kines heter Tom Peng Pung.

Man ska aldrig underskatta ordvitsarnas betydelse för poesin, lika lite som man ska underskatta sight gags vad gäller de visuella konsterna. Sånt som orsakar plågsamma suckar hos stockholmare är som bekant gefundenes Fressen för göteborgare. Malmö får klara sig själv.

Detta egentligen bara som ett omständligt sätt att fråga mina högst bildade och lägst kompetenta läsare om ni kommer ihåg några fler barndomsvitsar typ Tom Peng Pung? Det fanns en hel del såna på finländska namn, men jag minns dom inte.

Och regnar gör det fortfarande.





Utöka din engelska vokabulär

Wednesday, September 10th, 2014

Missort (sb)… Ex: “There was a missort at the Docklands depot, your parcel’s gone back to Heathrow” (DHL Customer Service 2014). Syn: SNAFU. Not: Egentligen borde det födas ett bindestreck ungefär halvvägs in (mis-sort) i alla fall tills vi vant oss vid det här miss-fostret.





Lagom

Tuesday, July 29th, 2014

Ordet “hen” ska införlivas i SAOL, och DN frågar sina läsare om de tycker det är bra. Man kan antingen svara “Ja, ordet fyller en funktion i språket” eller “Nej, de ord vi har räcker”.

Och ord så det räcker har vi ju, i och för sig, det är så det är med språk. Det är kanske definitionen på “lagom”. Precis som det alltid händer precis lagom med saker i världen för att det precis ska få plats i följande dags tidning.





Främmande språk

Friday, June 13th, 2014

George VI:s privatsekreterare, Sir Alan Lascelles, rapporterade i sin dagbok att Churchill och de Gaulle en gång under kriget haft ett häftigt gräl under vilket Churchill ska ha utbrustit: ‘Et, marquez mes mots, mon ami — si vous me double-crosserez, je vous liquiderai.

Eller för all del våra egna Bergelinare: ‘The bottom is nådd’ … och min alla tiders (dock antagligen apokryfiska) favorit: ‘Do you have what we in Sweden call en skiftnyckel?’

Den här buttra, stendöva, inte alls arroganta (märk väl!) attityden till främmande språk är bokstavligen oefterhärmlig. Det är som med stupiditet och dåligt skrivande – you can’t fake it… (Det är därför skiftnyckelrepliken är så genial: eftersom Bergelin lär ha ställt frågan till en bilmekaniker på franska landsbygden blir den ju obegriplig på tre plan! Inte ens Chomsky har åstadkommit något liknande…)

You can’t fake it. But you can make it… James Joyce gjorde det, bitvis i Ulysses, mycketvis i Finnegans Wake. Och han gjorde det inom ett och samma språk därför att den irländska engelskans svavel- och rökelsedoftande glidningar mellan gäliska och engelska bad om det. Ordet after tjänar som imperfektmärke. Ordvitsarna florerar, som ogräs. Och inget fel i det, de är för det mesta genialiska.

Men Joyce försöker göra sig förstådd inom språket genom att tala/skriva helt och hållet utifrån. Han är Lennart Bergelin med vansinniga ambitioner: mannen som behöver skiftnyckel i Frankrike och ber om den på engelska med det avgörande och betydelsebärande ordet på svenska. I den distansen till det litterära språket och den intima, nära sexuella, närheten till talspråket fann den engelskspråkiga modernismen sitt varats russin.

Anyway. Tillbaka till fotbollen.



Archives



Pre-Wordpress Archives


September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
November-december 2004