Nu när Brexit äntligen inte är över – inte på långa vägar – skulle jag vilja ta tillfället att lägga fram sex nya bestämmelser och lagar som jag tänkte genomföra här i vad som varit mitt hemland i ett antal decennier. Bara så att vi inte hamnar i den här jävla soppan igen. Och jag gör det med all den expertise som folk fått så nog av, all den liberal metropolitan elitism jag hoppas jag besitter, all den queue-jumping självrättfärdighet jag som EU-medborgare kan uppamma.

Och, nej, jag kräver inga tack. Det är det minsta jag kan göra. You’re welcome.

(1) Förbud för alla invandrare att lämna landet, inte ens på semester. Jag har stött på många, främst EU-medborgare, som tänker lämna England för att de ”inte känner igen det här landet längre”. Så kan det ju inte få fortsätta. Min bestämmelse går ut på att vi just därför är lagligt bundna att stanna kvar. Vi får helt enkelt inte lämna engelsmännen ensamma med engelsmännen. Då går det ju som det går.

(2) Gör det obligatoriskt för alla engelsmän att lära sig ett andra språk. Sextiotvå procent av britterna behärskar enbart sitt modersmål. Problemet är att de älskar sitt språk så mycket att de aldrig brytt sig om att lära sig det. Jag tror det var Wodehouse som sa att den mest allvarsamma, charmerande idioti man kan se är en engelsmans uppsyn just som han ska till att säga något på ett främmande språk. Vi har alla sett det och det är vår plikt att avskaffa den idiotin.

(3) Upphäv privatskolornas välgörenhetsstatus för de 7 procenten och använd skatteintäkterna till att förbättra de kommunala skolorna för de 93 procenten. Inte bara av jämlikhetsskäl. Det är för deras egen skull, av ren barmhärtighet. Privatskolorna producerar bevisligen djupt inadekvata människor med grava psykologiska defekter och hisnande kunskapsbrister. Det har helt enkelt blivit vår medmänskliga uppgift att hjälpa dem, framför allt att göra sig av med ovanan att regera över oss.  

(4) Obligatorisk grundkurs i Irlands historia för nyutnämnda Nordirlandsministrar. ”Jag ska villigt erkänna att jag när jag fick det här jobbet […] förstod jag inte att när det är val i Nordirland, till exempel, så röstar inte nationalister på unionisterna, och vice versa” – Karen Bradley, september 2018. Det där med ”vice versa” är något jag särskilt vill uppmuntra med min nya lagstiftning. Insikten att ”det fungerar åt båda hållen” är ovärderlig.  

(5) Umgås med dina fobier! Ett av de lagstiftade inträdeskraven för medlemskap i Labour eller Konservativa partiet är (för engelska infödingar) att under ett förberedande år umgås en gång varje vecka med judar resp. muslimer. Det kommer att ske i organiserad form av t.ex. middagar man lagar för varandra: inget fläskkött åt ena hållet, inte för starkt kryddat åt andra hållet (se ovan); plus allmän Linggymnastik tillsammans i närmaste park; samt att man berättar åtminstone två garanterat roliga vitsar för varandra varje vecka.

(6) Sluta älska förlora (i folkmun även kallat ”Fintan O’Toole-lagen”). De nya bestämmelserna säger att allt som luktar Dunkirk, Charge of the Light Brigade, Brexit, osv, aldrig mer får omnämnas annat än i skamset skuggade fotnoter i den nationella historien. I stället ska framhävas saker som den allmänna sjukvården, evolutionsteorin och Spencer Davis Group. Eller med andra ord: Get a fucking grip!  

Vi har alltså ännu en, säkert inte sista, omgång Brexithändelser att se fram emot den här veckan. Resultatet, om något, från “förhandlingarna” mellan regeringen och Labour. Eventuella ytterligare indicative votes i parlamentet, kanske om tullunion. EU-mötet onsdag kväll när ev. förlängning ska beslutas. Fredag kväll kl 23 när UK inte omöjligt kraschar ut ur EU utan en deal.

Om det sista är vad som händer, och om jag fattat saken rätt, så kommer inte allting att stanna till kl 23:01 på fredag. EU kommer att lägga in en frist på c:a två veckor för att hinna sätta i verket alla de förberedelser och åtgärder man planerat för (och där UK alltså ligger långt efter), dvs saker som gränsfrågor och tullar, tariffer och avgifter, brittiska transporter över gränser inom EU, matpaket till svenska författare, osv.

Just nu ser det troligast ut att EU kommer att erbjuda ett års uppskov med Brexit, vilket innebär att UK måste delta i EP-valen i maj, vilket i sin tur kommer att orsaka djup splittring i tories, kanske för generationer framåt. Detta bortsett från Mays avgång till förmån för, tja… take your pick. Vad gäller splittring inom tories och parallellerna med Repeal of the Corn Laws 1846, läs gärna Larry Elliot i The G idag.

Också läsvärt är den konservativa kommentatorn och f.d. brexitören Peter Obornes omvändelse, som fick ett rätt stort genomslag under helgen. Här.

“54% av britter anser att landet behöver en stark ledare som är beredd att bryta mot reglerna. 42% tycker landets problem skulle lösas mer effektivt om regeringen inte behövde bekymra sig om omröstningar i parlamentet” Källa: Hansard Society. h/t @redhistorian

May har just hållit tv-tal till nationen och mer eller mindre langat över ansvaret på Labour… Otroligt. Och detta ska ske före EP-valen. Ännu mer otroligt. Hon sa dock att en ny genomröstad indicative vote skulle bli juridiskt bindande. Men grejen är ju att Jeremy Corbyn inte kan sitta ner i samma rum med nån som håller på Spurs, ens, och nu kommer hans fingeravtryck att finnas på en Torybrexit. Aldrig i livet. Och den här planen tog dem sju timmar att komma fram till?

+ PS: (via @trillingual) Enbart de senaste dagarna:

– prominent Tory [Jacob Rees-Mogg] endorses the AfD
– far-right activists welcomed at Brexit protest
– pro-Brexit nationalists try to disrupt train lines
– soldiers filmed using pic of Labour leader for target practice
– more details of far-right plot to kill Labour MP emerge

Bercow har alltså valt ut fyra motions/indicative votes i kväll: – C: Clarke on customs union – D: Boles Common Market 2.0 – E: Kyle People’s Votes – G: Cherry on revoking A50. Omröstningarna börjar väl som vanligt vid sjusnåret åttasnåret BST. Resultatet kring 10 pm.

För övrigt, och trots mina reservationer, ska man nog heller inte helt avfärda talet om Weimar och fascism, om inte annat än som politisk-ideologiska dèja-vu-upplevelser. Som många har påpekat de senaste dagarna är det ganska märkligt hur mycket man känner igen i t.ex. Umberto Ecos “14 definitioner” av det fascistiska ögonblicket: meningsskiljaktighet är landsförräderi, fienden på samma gång för stark och för svag, selektiv populism, osv.

Jag återkommer. Tror jag.

+ Alla förlorade igen. Fuck off, I’m going to bed.

Rubriken bara ett trick, för det finns ju inga facit i den här röran. Slutsatserna man försiktigtvis kan dra av gårdagen är ju att (1) May kommer att avgå, troligtvis i juni i och med G20-mötet i Japan; (2) att det nu i princip bara finns tre möjligheter kvar: rösta igenom WA, revoke A50 och No Deal. Och det kanske är värt att notera att de som röstade mot revoke A50 var färre än de som röstade mot en andra folkomröstning. I denna morgons kranka blekhet finns det de som vill tolka detta som att det börjar röra sig i den riktningen bland nuvarande och f.d. brexitörer i parlamentet. Gardera med kryss.

Jag tänker inte posta allt eftersom saker händer, för de som är intresserade kan säkert följa diverse media som BBC World, eller The G.s löpande rapportering. Till att börja med bara en sammanfattning av de åtta indicative votes man ska rösta på i kväll (från 19 GMT, resultat senare under kvällen).

FEL! Det senaste vi hört är alltså Theresa May kommer att avgå om hennes WA inte röstas igenom, hon kommer då inte att leda “nästa fas” av Brexitprocessen. Sorry. Röstas det ner en gång till så kommer hon – ingenting står klart ännu – möjligtvis stanna kvar. Det är den oklarheten jag menar med “vårdslös” i nedanstående mening.

Två frågor. Menar hon vad hon säger? Hon har varit vårdslös med löften förut. Viktigare: vem kommer att ersätta henne? Man befarar det värsta.

+ Både Boris Johnson och Jacob Rees-Mogg säger sig nu stödja Mays WA… “Har man inga skamkänslor har man heller inget att förlora”, quoth @davies_will.

+ DUP har nu sagt nej till Mays WA.

@RobDotHutton (bloomberg.com)

Morgondagen? Om ni inte fått nog av kaos ännu, just wait…

De intresserade har säkert redan koll, men så här dags tidiga kvällen har May erkänt att MV3 inte har en chans (däremot kanske slutet av veckan, när grisarna börjar flyga). I kväll återstår framför allt att rösta igenom principen om en serie indicative votes att behandlas på onsdag, detta alltså nästa steg i att “parlamentet tar över dagordningen från exekutiven”. Vilket är tveksamt i sig. (Tillägg: omröstningarna är inte juridiskt bindande, även om de har avsevärd politisk tyngd). Vilka alternativ ska man få rösta på? Allihop, inkluderat No Deal och Revoke A50? Kommer någon av dem att finna en majoritet? Tveksamt, i högsta grad. Framför allt, kommer Tories och Labour att tillåta sina MPs en free vote, alltså inte whipped? Om inte så kommer hela exercisen bara blir en charad.

Historiskt perspektiv från @Andrew_Adonis: Striking similarity between end of poll tax & end of Brexit. In weeks before Thatcher’s fall ever more absurd & convoluted attempts were made to keep it alive. But only viable course was to scrap it entirely & remove Thatcher.

Motorway services meals. När ingenting annat finns att äta. Detta som förord till den kommande veckans blöta toast, vidbrända bacon och dassiga kaffe.