Det är alltså sant…
Categories: Svenskt allmäntFriday, Dec 30, 2011
Jag fick en ny dator av tomten, och med den kan jag titta på SVT Replay utan att den en enda gång beter sig som en astmatiker i uppförsbacke, som min gamla lånade notebook alltid gjorde.
Hur som haver, jag tillbringade en timma efter hemkomsten idag med att titta på “Året med kungafamiljen“, i hopp om lite girl-on-monarch action, men därav blev intet. Jag trampar kanske på några rojalistiska tår här, men sanningen är viktigare än, ähm… tår. Några frågor öppnar sig för en normalt funtad utlandssvensk, som vill tro det bästa om alla.
Det är alltså sant att Silvia ser ut som Jack Nicholsons ‘Joker’ i första Batmanfilmen. Vad hände…?!
Det är alltså sant att Victoria och Daniel är fullkomligt – jag vet inget bättre ord – unthreatening… Daniel är född team player, och kommer att dö team player, medan hustrun inte verkar ha ärvt ett uns av sina föräldrars lite trögtänkta mörker, deras lätt aggressiva vilsenhet… Kungen och Silvia är för mig paradbeviset på extrem historiematerialism, som produkter, nej råvaror av sin klassbundna miljö.
Det är alltså sant, till sist, att hovet helt enkelt inte har en medieansvarig. För avsaknaden av en fungerande mediestrategi är ju plågsamt uppenbar. Min fråga är: hurdana är mina chanser att få det jobbet? Jag tror att en övertygad republikan är som klippt och skuren för något sådant, allt enligt vaccinationsprincipen: i kristider tar man en bit gift för att inte bli förgiftad. Löneanspråk på begäran.
Jag menar – och hade jag fortfarande orkat prestera en “Årets media”-lista som jag brukade så hade Årets Katastrof varit den där enda frågan som TV4-reportern ställde, och svaret den fick, vilket repeterats av det vänstervridna tevefolket med skadeglad regelbundenhet… “Har ni någonsin varit på en sexklubb eller en strippklubb?”
I stället för att be karl’n veta hut och avbryta intervjun med en hauteur som borde suttit i hans DNA, men uppenbart inte gör det, så ställer sig kungen i “tänk”-position och stirrar ut i det foggiga förgångna i två evighetslånga sekunder… -“Ähm… nej… det tror jag inte… nej, det kan jag nog säga… nej, det har jag inte…”
Han behandlar alltså den fråga som står miltals högst på den offentliga dagordningen som om den löd, “Har ni någonsin paddlat kanot nerför Kalixälven?”, eller “Släcks verkligen ljuset i kylskåpet när man stänger dörren?”… Man står lika mållös som man – någonstans – önskar kungen gjort.
December 31st, 2011 at 9:42 am
Han behandlar alltså den fråga som står miltals högst på den offentliga dagordningen som om den löd, “Har ni någonsin paddlat kanot nerför Kalixälven?”, eller “Släcks verkligen ljuset i kylskåpet när man stänger dörren?”
Ha ha!
December 31st, 2011 at 9:52 am
Det är svårt att inte gå över gränsen och förfalla till lyteskomik…
December 31st, 2011 at 10:04 am
Lennart: ja, dessvärre…
December 31st, 2011 at 1:00 pm
Jag var med och nominerade CXVIG till “Årets republikan” inför Republikanska föreningens årsstämma. Priset skulle gå till en person som under året gjort viktiga insatser för införande av republik i Sverige. Det visade sig faktiskt att kungen var den som fick flest nomineringar. Priset fick han dock inte – det gick till en journalist som jag inte vet något närmare om.
Det där med ljuset i kylskåpet är verkligen något att fundera på. I samma klass som ljudet av trädet som faller i skogen när ingen är där. Jag antar att det inte gills att sätta in en kamera resp. en mikrofon utan man måste dra till med något mera metafysiskt. Och det är liksom inte min grej.
Emellertid önskar jag dig och alla dina kommentatorer ett riktigt gott nytt år, speciellt inom bloggeriet.
December 31st, 2011 at 6:41 pm
Det är klart att Victoria är en enormt mycket mer vinnande person än sina föräldrar, framförallt pappa kungen, och mer begåvad än han. Det har väl varit tydligt i tio – femton år. Hur mycket av det som beror på at hon ligger i tiden, att hon har samtidens förväntningar i ryggen och dessutom har vuxit upp med mindre krav på sig än HMCG är svårt att bedöma. Men hon och Daniel kommer att bli ett omåttligt populärt kungapar. och det är ju just där man ser det schizofrent slibbiga i motiven bakom kvällstidningarnas kungakampanj. De ropar hela tiden – 90% av tiden i alla fall – “Abdikera kungen, släpp fram Vickan för helsike!”, och det är en helt idiotisk ståndpunkt om man är emot monarkin som sådan, av princip – men den går bra eftersom man vet att de flesta läsare gillar Victoria men kanske är trötta på gamle Carl Gustaf. Och de som står bakom och som är för repuyblik, på riktiogt, vet också att när Victoria väl fött barn om ett par månader är det kört. Då, med nya “kungabarn” i Hagaparken, sitter monarkin säkrare än den gjort på sextio år.
December 31st, 2011 at 6:46 pm
Drottningpar eller kungligt par i st f kungapar förstås, när det nu blir drottning Victoria. Om hon skulle föda en prinsessa (Margaretha? Louise?) som sin förstfödda tror jag i och för sig att en del kommer att morra tyst; tanken att det normalt ska vara en kung sitter där inom rojalismen. Två drottningar på raken blir för mycket för en del. Men det är inget som hotar monarkin.
December 31st, 2011 at 7:00 pm
Som kontrast kommer kung Charles och drottning Camilla nog att bli det mest impopulära tronpar Storbritannien haft på nära tvåhundra år. Jag tror inte en sekund att *han* står över till förmån för sin son, tror ni?
December 31st, 2011 at 8:16 pm
Visst, kungen uppträder sen länge som en träbock – jag såg hans jultal och det var lika fullständigt intetsägande som vanligt, och lika lamt i fråga om att dra med sig åhörarna. Han lät som om han läste upp en rapport för en grupp trögfattade tonåringar. Men jag tror dock att hans problem är detsamma som gör att våra partiledare blir så släta och temperamentslösa, och dessutom förutsägbara, när det är valdebatt. I en svensk tv-valduell är det förbjudet att driva ett förslag eller köra fram en fråga som proponenten inte redan nu kan visa att han kommer att ha stöd för om hans parti skulle komma att ingå bland regeringsbildarna. Redan där ryker 80% av allt utom plånboks-, budget. och vård/skolfrågor.
Både kungen, partiledarna och många reportrar jobbar inom en diskurs där samtalet ska föras som om alla var jämlika, fakta ligger på bordet och där man bara får tala om det man själv, på egen hand eller med sina stadiga allierade, kan förväntas sätta i verket – eller om det nästan alla förväntas hålla med om. Att kungen, Reinfeldt, en landshövding eller ens chefen för Dramaten eller Karolinska sjukhuset skulle kunna uttrycka sig lite mer visionärt, manande, med avsikt att väcka andarna, det är otänkbart därför att det strider mot den här “jaha, där är du”-dramaturgin. Jämför man med Obama, Sarkozy eller journalister, parlamentariker och akademiker i England, Frankrike, USA, så ser man direkt att de vågar försöka gripa tag i åhörarna; de har större tyngd både argumentativt och personligt och det till stor del därför att den samtalskultur de rör sig i medger litet vidare svängar. De uttrycker sig som vuxna människor som talar till eller med vuxna människor.
January 1st, 2012 at 11:11 am
Är det någon här som invänder om jag påstår att den svenska demokratin och den offentliga diskussionen idag är seriöst snöpta och på väg att bli till 99% irrelevanta? De senaste tjugofem åren eller så har vi fått en konsultokrati där det som betyder något inte alls diskuteras öppet inom den demokratiska rummet, där insynen ofta är lika med noll och där det är uppenbart att politikerna inte tar sitt ansvar på allvar. De som är födda från slutet av 70-talet har aldrig sett på hemmaplan att politik kan handla om gemensamt ansvar för framtiden eller att den kan vrida sig kring några andra axlar än budgetmatchning, symboliska gåvor att visa upp för sina väljare och sänkta skatter.
Och det här läget skulle inte förändras alls av en tänkt övergång från monarki till republik. Det enda som skulle hända är att monarken ersätts av – Göran Persson? Bo Lundgren? Liza Marklund? Thomas Brolin? Det ‘r därför hela republikgrejen är en icke-fråga för mig: i teorin kan jag se dess betydelse men i praktiken – nej.
Jag hänvisar till den amerikanske antikprofessorn Moses I Finley som i en aggressiv föreläsning (i “Democracy Ancient and Modern”, på svenska i “Problem i äldre historia: Antiken”) 1970 sparkade den samtida trötta och avideolgiserade teknokratdemokratin med dess bleka företrädare i ändan med hjälp av det gamla Athen, och krävde – inte att vi skulle ta efter den antika demokratin, men att demokratin (och den offentliga arenan) måste uppfinnas på nytt.
January 2nd, 2012 at 3:02 pm
T.o.m. inbitna republikaner verkar ha en svaghet för Victoria, även om det knappast är klart varför, jag har haft det tvivelaktiga nöjet att se henne i aktion ett par gånger och jag såg inga större skillnader mellan henne och kungen vad gäller syntax, allmänbildning eller framtoning, och hauteur är knappast hennes starka sida heller. Jag tror man ska se kungafamiljen som en slags variant av svensk överklass in extremis. Den svenska samhällseliten är ju häpnadsväckande nog inte bättre utbildad än för femtio år sedan (disputerade akademiker är sällsynta på ledande poster både i privat och offentlig verksamhet, antalet med examina från amerikanska, brittiska (för att inte tala om franska) elituniversitet kan räknas på ena handens fingrar), och i många fall framstår den som genuint obildad. Kungafamiljen är i det hänseendet en extremvariant som i princip saknar akademisk utbildning, och vars enda kvarvarande sociala distinktion från den lägre medelklassen är deras konsumtionsförmåga. I det perspektivet passar givetvis prins Daniel perfekt, en personlig tränare med idrottsbakgrund som helt saknar akademisk skolning och således kan utbildas i en speciell “prinsskola”, vilket är en omöjlighet för varje 35 åring med några egna professionella/akademiska credentials eller minimal integritet.
January 2nd, 2012 at 5:49 pm
Jag betvivlar att särskilt många av de som det senaste halvåret har “rasat mot kungen” egentligen är särskilt ohejdat arga på honom. Han är ju mest menlös, faktiskt den bästa hackkyckling man kan önska sig. Inte en chans att man hatar honom på det fnysande personliga sätt som många amerikaner hatade Bush (och somliga andra amerikaner nu hatar Obama). Men tidningarna har sin egen logik…