Äntligen vuxen
Categories: UncategorizedThursday, Jun 23, 2011
–“No, I’m not 60…! I’m 59.95 plus freight and handling”.
Och om det är första gången jag citerar en t-tröja, så må det vara. Age before beauty: vid min avancerade ålder har man rätt att vara lat. Det var trots allt jag som byggde landet. Jag, och några till… Bengt O. Min mamma. Stig Järrel. Dom, liksom…
Känns det annorlunda då, detta att vara neo-40? Ja, det gör det, faktiskt. En annan t-tröjetext är “So what, 60? Just give me my fucking discount…”. Man har emigrerat till Rabattlandet. Gratis buss och tub, till exempel. Man hoppar groda över hundranio pubertetsnissar i bostadskön; allt jag behöver nu är ett fysiskt eller mentalt handikapp, and the high life is mine! Fan vet om man inte kommer in billigare på bio också…
Och naturligtvis respekten. –“Yo, Uncle Geezah, wot’s da lo-down…?” frågar mig ungdomarna häromkring, och jag ger dem några minuters Q&A att ta med sig på livsresan. Det tycker jag man kan bjussa på.
Däremot innebär ju “60” att man också blir skottfritt villebråd. Den som haffar en iförd manchesterbyxor, eller tweedkavaj, eller med blomsterkrans i “håret”, har rätt att skjuta en och inkassera 500:- från Naturvårdsverket.
June 23rd, 2011 at 6:56 am
Du tar det som en person! Mina varmaste gratulationer.
Lycka och glädje till livets slut
önskas dig av vännen Knut
Vännen Bengt O.
June 23rd, 2011 at 6:59 am
Grattis! Och välkommen över till oss. Nu är du räddad. Den sista frizonen.
June 23rd, 2011 at 8:25 am
TS Eliot uttryckte det dystrare: “As we get older we do not get younger”. Visdomsord som omgående belönades med Nobelpris. Congratulations.
June 23rd, 2011 at 11:26 am
Apropå t-tröjor såg jag en gång en man i din ålder – eller min för den delen (=äldre) – som hade en tröja med texten “I’m not old. I’m a recycled teenager”. Roligt eller mer fånigt, kanske. Bortsett från det:
Hätliga ragulpr på fåtskliaben!
June 23rd, 2011 at 11:27 am
Ur barbituratdimmorna en välkomsthälsning till tupéernas rike där det enda som växer är prostatan !
Ragge a k aLasse Lönndahl
June 23rd, 2011 at 12:42 pm
Hallon och blåbär
Och två korgar smultron
Äpplen och plommon
Och stort fång med blommor
Getter som hoppar
Och fårskalllar med
Detta blir dagen då bloggen höll fred
In kommer Gunnar
Och håller sin låda
Kvickhet och humor
Man sällan har skådat
In kommer Gabi och Karin
Och Bengt, Lennart och Bodil
Och andra som tänkt
På sin vän. Hurra. Hurra!
Var glad. För varje dag!
(Två första verserna sjunges unisont, med melodin från Sound of Music; my favorite things)
På slutet ballar vi ur och bara hurrar och rimmar och leker att vi är “I´m younger than that now
Gabi Lindeman, snart pensionär
June 23rd, 2011 at 1:10 pm
Jag sällar mig till gratulanterna och förlänar samtidigt dig “Stora humoristpriset”, Gunnar.
June 23rd, 2011 at 1:33 pm
Tack alla! Era gratulationer får bli den andliga rullator som för in mig i skymningslandet, och låter mig bli sittande där inne, med blåsan i näven, tills nästa skift går på vid halv elva i kväll…
Lever Pekka Langer än?
June 23rd, 2011 at 1:59 pm
Nej Gunnar, inte Pekka. Men han har en son som är väldigt entreprenörisk (författare).
Ja, vi ska alla den vägen vandra – bli författare menar jag.
Och Valfrid Lindeman lever.
June 23rd, 2011 at 4:25 pm
Oj vad alla skriver fint. Blir man alldeles utmobbad om man bara säger grattis!
June 23rd, 2011 at 8:32 pm
Ett senkommet grattis från mig också!
September 17th, 2013 at 6:05 pm
[…] visste väl att det var en dum idé att passera sextio. Pensionatet Höstsol töms successivt på boende. Bilar med fördragna gardiner susar iväg på […]