Än en gång halkar man till i rubriksalladen… “Här är svenskarnas drömregering” skriver Expressen idag, om en nylig Sifo-undersökning. “Drömregering”… Det är ett konstigt ord, både barnsligt och poetiskt på samma gång. Ragnar Strömberg brukade kalla mig “extasminister”, så jag skulle nog få en taburett i en drömregering. Kanske inte portfölj, men väl en taburett. Och där skulle jag bedriva drömpolitik, enligt mitt sömniga manifest: mycket socker på alla limpor, mycket erotik i alla skolor, alla vore vi filmstjärnor på en och samma gång.

Sen vaknade jag. Jag ska till tandläkaren kvart över ett.