Pappersdöden
Categories: Brittiska medierFriday, Feb 12, 2016
Så har alla profetiorna slagit in (“slagit in”?)… Independent kommer efter trettio år att upphöra som papperstidning. Sista numret 26 mars, sista söndagstidningen 20 mars. Visst är det ett litet sorgsamt ögonblick, särskilt för oss som är över trettiofem och har växt upp med morgontidningens prassel vid kaffet. För Indy blir ju bara den första i raden. Som Brian Cathcart påpekar, om man tar de senaste decenniernas lösnummersiffror, över hela spektrat, och drar in dem i framtiden så står samtliga tidingar på noll om tjugofem år. Har vi ens några papperstidningar kvar om tio år?
February 12th, 2016 at 12:46 pm
Jag sörjer med dig. Independent hade jag i brevlådan när jag bodde i London för tjugofem år sedan. Då hade den väl ett slags höjdpunkt.
Den kändes verkligen som oavhängig i en tid när pressmoguler som Murdoch och Black hade gjort tidningar som Times och Daily Telegraph likriktade, inte minst i utrikespolitiken.
Frid över dess minne.
February 12th, 2016 at 1:54 pm
Jag håller med, Torsten. Jag läste den två-tre gånger i veckan i snitt, för den kunde nog aldrig ersätta The G som mitt husorgan. Men jag gillade “viewspaper”-inriktningen, gillade många deras skribenter, inte minst när saligt hädangångne Tom Lubbock skrev om konst.
February 12th, 2016 at 2:20 pm
En möjlig framtid för prasslande papper:
http://www.resume.se/nyheter/artiklar/2016/02/12/dn-skapar-veckomagasin–slar-mot-fokus/?utm_source=apsis-anp-3&utm_medium=email&utm_content=unspecified&utm_campaign=unspecified
Morgontidningen utportionerad som Greatest Hits Ur Nyhetsflödet – en gång i veckan…
February 12th, 2016 at 2:33 pm
Man frågar sig onekligen vilka stora svenska dagstidningar som finns kvar på papper år 2020 – säkert inte SvD, men kvällstidningarna är också i farozonen. DN? Förmodligen, men hur kommer de att se ut?
February 12th, 2016 at 4:16 pm
Svd och Expressen kommer att kasta in handduken. Vad gäller Aftonbladet är situationen mer paradoxal: tidningen har definitivt de finansiella förutsättningarna att finnas kvar… men förmodligen inte viljan eller ambitionen. Utan där förbereds väl som bäst övergången till en hybridform av text och etermedia, som enbart kommer att finnas tillgänglig i en digital version.
Det är som i livet: den ena gruppen vill men kan inte, den andra kan men vill inte.
Den okända faktorn är vad läsarna egentligen önskar.
February 12th, 2016 at 5:42 pm
Ja, under 35-orna köper ju inte papperstidningar så det är därifrån den slutliga pappersdöden kommer…
February 13th, 2016 at 12:15 pm
Jag tror att vi tjänar på att bryta loss diskussionen om papprets död från frågan om journalistikens död/överlevnad. Papper är inget självändamål, åtminstone inte för mig. Journalistiken och någon form av offentligt rum behöver överleva och hitta nya finansiärer.
Säg emot om ni inte håller med!
February 13th, 2016 at 6:29 pm
Det har du så klart helt rätt i, Håkan. Jag skulle bara tillägga, med referens till en nylig post, att det också handlar om journalisters död/överlevnad, dvs att de de fackliga frågorna som är en så självklar del att papperstidningens liv och leverne måste bli en lika självklar del av den digitala journalistikens, vare sig det gäller arvoden, anställningsvillkor, källskydd. Och där brister det allvarligt, med huffingtoniering och mycket annat.
February 13th, 2016 at 8:44 pm
Får jag fråga vad som menas med “huffingtoniering “. Jag förstår ju referensen till Huffington Post men inte hur den påverkar “arvoden, anställningsvillkor, källskydd” osv.
Ursäkta en okunnig skomakare som inte gillar kvällstidningarnas nätupplagor pga av dessa eviga tevesnugttar som dyker upp och spelas automatiskt. Jag läser säkert 100 gånger snabbare än jag tittar på teve så sånt har jag inte tid med.
February 13th, 2016 at 8:48 pm
Huffington Post betalar inte (många av sina) sina skribenter. Man får äran, som bloggare, att synas under deras masthead, som om man vore en del av den publicistiska enheten.
February 13th, 2016 at 10:26 pm
Mmm, och när journalister inte har lön i vanlig mening, utan deras returer på det de skriver är kopplat till hur mycket uppmärksamhet som skapas av en enskild artikel, hur mycket den stärker deras eget och tidningens/sajtens varumärke – så ökar naturligtvis tendensen att göra en fet soundbite eller en hastigt utslungad replik på något party till fokus för det man skriver. “Senator X sade att han kan avsätta vem han vill på en vecka – jag var där”, “Bill Clinton tittade på mig i presidentplanet som om han väntade sig en avsugning och jag hade kunnat ge honom en i det ögonblicket”, “Jag vet att den här kardinalen ljuger” och så vidare. Gossip news serverat som om det vore riktiga nyheter.
February 15th, 2016 at 6:07 pm
En sorts “självklar” lösning på problemet Magnus tar upp vore medborgarlön, då skulle vederbörande kunna tacka nej med hänsyn till sin integritet utan att riskera livsuppehället. Om det finns andra lösningar eller förslag vore det mycket välkommet om det kom fram.
Lite lustigt på sätt och vis att presstödet fortfarande finns kvar när ingen partipress gör det. Eller finns det någon “däruppe” som värnar om SvD och Skånskan? (Andrarangstidningar utgivet i storstadsområde ger mest stödpengar). Annars får man väl säga att det är tur för demokratins skull i Sverige att pengar inte köper väljarstöd, då skulle Centerpartiet haft egen majoritet sedan de sålde Centertidningar för 1,8 miljarder 2005.
Håkan Juholt är f.ö. fortfarande tjänstledig som fotograf för Östra Småland (en av få kvarvarande dagliga s-tidningar) sedan han kom in i riksdagen 1994. Undras om det finns någon anställning för honom att gå tillbaka till? Numer ägs tidningen dessutom av Gota Media som även ger ut lokalkonkurrenten Barometern så där är en mängd redaktionella samarbeten och sånt.
February 15th, 2016 at 7:52 pm
En sak jag inte sett något om vad gäller Independent är varför de inte gjorde om den till gratistidning, som ju ägarna Lebedevs redan framgångsrikt gjort med Evening Standard. Det var också det Guardian bekymrade sig för, för det skulle kunnat inverka på deras egen lösnummerförsäljning, särskilt i Londonområdet (60% av The G:s lösnummer säljs inom ringvägen M25)