Looking like you’ve been dragged through a hedge backwards… är ett väldigt bra uttryck. Jag har just upgraderat (sv?) mobilerna och min kostym är fläckig, sitter inte rätt alls, den är repad och trasig, det har fastnat massa blad bakom öronen, jag har en smak av klorofyll i munnen. Man ser… fel ut.

Det blev en HTC One (m8) för mig. Hustrun valde en Nokia Lumia 735 (grön). Killen som grejade uppdateringen av kontraktet och allt det andra hade en timmas jobb, bara åt oss. Och så mycket papper det går åt…! Printouts som ska signeras i trippelkopior… Det liknar den där väldigt mänskliga reaktionen att man gärna vill ha en riktig pilot att flyga planet, vare sig han behövs eller ej. Utan ett jättelångt och jättetjockt paper trail kan inget riktigt kontrakt existera. Fuck online, fuck paperless…

Eller det kanske bara är England, som med kontanterna på banken?

Och så den ständigt malande frågan. Varför behöver jag allt detta…? Det finns fortfarande brevlådor. Marktelefoner. Duvor. Rykten. Gator. Behöver jag veta allt detta?