Pressylta ReduxPress. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.

Främmande språk

Categories: Språk
Friday, Jun 13, 2014

George VI:s privatsekreterare, Sir Alan Lascelles, rapporterade i sin dagbok att Churchill och de Gaulle en gång under kriget haft ett häftigt gräl under vilket Churchill ska ha utbrustit: ‘Et, marquez mes mots, mon ami — si vous me double-crosserez, je vous liquiderai.

Eller för all del våra egna Bergelinare: ‘The bottom is nådd’ … och min alla tiders (dock antagligen apokryfiska) favorit: ‘Do you have what we in Sweden call en skiftnyckel?’

Den här buttra, stendöva, inte alls arroganta (märk väl!) attityden till främmande språk är bokstavligen oefterhärmlig. Det är som med stupiditet och dåligt skrivande – you can’t fake it… (Det är därför skiftnyckelrepliken är så genial: eftersom Bergelin lär ha ställt frågan till en bilmekaniker på franska landsbygden blir den ju obegriplig på tre plan! Inte ens Chomsky har åstadkommit något liknande…)

You can’t fake it. But you can make it… James Joyce gjorde det, bitvis i Ulysses, mycketvis i Finnegans Wake. Och han gjorde det inom ett och samma språk därför att den irländska engelskans svavel- och rökelsedoftande glidningar mellan gäliska och engelska bad om det. Ordet after tjänar som imperfektmärke. Ordvitsarna florerar, som ogräs. Och inget fel i det, de är för det mesta genialiska.

Men Joyce försöker göra sig förstådd inom språket genom att tala/skriva helt och hållet utifrån. Han är Lennart Bergelin med vansinniga ambitioner: mannen som behöver skiftnyckel i Frankrike och ber om den på engelska med det avgörande och betydelsebärande ordet på svenska. I den distansen till det litterära språket och den intima, nära sexuella, närheten till talspråket fann den engelskspråkiga modernismen sitt varats russin.

Anyway. Tillbaka till fotbollen.

21 Responses to “Främmande språk”

  1. “That is that, that that is doing!” Låter lite som dadaistisk poesi men det är bara ytterligare en av Bergelins pärlor – hans översättning av ”det är det som susen gör”.

  2. Underbar… den hade jag inte hört förut!

  3. Joyce lekte med fabeln om gräshoppan och myran och gjorde om gräshoppan till the grace-hoper.

  4. Och han kallade Sverige för “Jinnyland”… (“the sweetishsad lightandgayle”)…

  5. Tror Bergelin hamnat lite i samma fack som Yogi Berra, en klurig skämtare som jante-mobbas av bittra kvällstidningsjournalister. Och skiftnyckel-originalet är säkert nåt i stil med “Do you have… eh wait, du nisse, vad heter skiftnyckel på engelska”, fast kört genom ett Lasse Anrell-filter.

    (Bläddrade en gång i en svensk bok som hette nåt i stil med “världens dummaste citat” som öppnade med ett gäng Berra-citat. Förlaget åkte genast upp på listan över världens mest korkade bokförlag.)

  6. PS. Här kan du i butik inhandla något som heter “Migros Anna’s Best Köttbullar mit Stock”. Fem språk, plus ett namn som är en latinsk form av ett grekiskt/hebreiskt original. Språk är till för att användas, inte sorteras 🙂

    (fast det är klart, ur ett engelskt perspektiv framstår ju språkblandningar som extra obegripliga. Det var väl Farage som tyckte att det var otäckt när folk i närheten pratade så att man inte förstod, och över 60% av befolkningen kan bara ett språk och tror att även alla lånord är engelska från början…)

    (läste tidigare i veckan en eurobarometer som sa att bara 10% av den engelska befolkningen tycker sig kunna hålla en konversation på engelska, och endast 9% förstår nyhetsrapportering, vilket kändes oväntat ärligt 🙂 )

  7. Eyvind Johnsson och den franske krigsepikern Roger Martin du Gard träffades en gång på PEN-klubben i Stockholm .- samtalet flöt så här enligt Eyvind (i ett brev till Elmer Diktonius):

    EJ: Ah, Monsieur!’
    Rogge: Oui, Monsieur!
    EJ: Volontiers, Monsieur!
    Rogge: C’est parfait, Monsieur!

    Eyvind borde förstås också ha sagt “Du vin, Monsieur?” men annars är det perfekt turistfranska. Att Eyvind ju kunde tala franska flytande hör till skämtet.

    En av mina polare brukade f ö säga att Mme Tussauds låg på “Marleybone Street” och att de gamla franska kungarna låg begravda i “kyrkan i Sankt Dennis'”. 😉 Dock bara till landsmän.

  8. Jämställdhetsminister Maria Arnholm på Nordiskt Kvinnoforum:”I am uppeldad as we say in Swedish”.

    Enligt Sydsvenskan.

  9. stettiner: Varför sade hon inte helt enkelt “I’m on fire”? Var det för att den raden för ganska många är associerad med Bruce Springsteen, som är både “en maskulin ikon” och arbetarklass/vänster? Suck.

  10. Kul inlägg, Gunnar.
    Vet inte hur ni andra ex-pats har med det här, men själv låter jag ungefär likadant när jag pratar med mina barn och även med andra svenskar på plats. Ja, förutom det genialiska draget alltså.
    Je vais pröva avec le gaffle.
    Où est mon mössa?

    Enligt en god vän från Indien så pratar dom så allihop och hela tiden där. Alla indier kan minst tre språk, oftast fler och när man inte hittar ett ord på det språk man för tillfället talar så tar man det på ett annat.
    Möjligen med skillnaden att där är det en miljard som förstår, i vår familj fyra av fem.

    Så möjligen är jag ute och cyklar, men jag tror alltså att det är fler som har det så här (globalt) än som inte har det.

  11. Gifflar är inte samma sak på svenska och franska, ej heller gaffel och gaffe. 😉

  12. En replik som jag brukar dra fram är när en kulturpersonlighet kritiserades för att hon använde uttrycket “skruva upp” t.ex. ljudet i dessa ditigtala dagar: ” I have been screwing all my life and I’m not going to stop now.”

  13. 😀

  14. “Jude Law, det är ju Moseböckerna?” som en bekant sade – med “Jude” uttalat mitt emellan engelska och svenska

  15. Karin har helt rätt i att dom flesta människor kan mer än ett språk (förutom i USA och UK då :-), och också använder flera språk hela tiden. Däremot kanske inte alla blandar fritt riktigt hela tiden i varje sentence, liksom (fast “vad heter X på språk Y” är extremt vanligt i mina blandade expat-kretsar här — och inte helt ovanligt att vi listar ut vad X heter på alla språk utom engelska 🙂

    En annan favorit är ju dom där orden där man måste anstränga sig för att tolka dom på rätt språk. Har fortfarande lite svårt med allt geschäft folk pysslar med här, till exempel 🙂 Och en del folk har väldigt charmiga namn…

    (fast annars är nog det där med enspråklig renhet i mycket ett gammalt nationalromantiskt påhitt, tror jag.)

  16. Underligt nog har jag tänkt på ordet “geschäft” på sistone. När det användes (i svenskan alltså) under min barndom och uppväxttid handlade det nästan alltid om ett förtäckt sätt att säga “judar”, att det var till exempel en judiskt ägd affär. Och då gällde det att man inte skulle “gynna” detta “geschäft”…

  17. Hmm. Den kopplingen har jag naivt nog inte gjort tidigare, och modernt bruk känns nog mer neutralt nedsättande, men å andra sidan räckte det med tre sekunders googlande för att hitta en antisemitisk söndagsnisse-teckning från 1878 med den rubriken…

  18. Vad gäller svenska antisemitiska skämtteckningar, läs gärna Lars M Anderssons doktorsavhandling “En jude är en jude är en jude…”. Fascinerande, och rätt så lätt tillgänglig antikvariskt.

  19. Det svåraste är växter och djur -där är jag fortfarande oftast ställd (även på svenska). Vet ni vad “Usamaraveilchen” är för något? Eller “Kukuruz”? Den första heter tydligen S:t Paulia på “svenska” av någon anledning, den andra är vanlig majskolv. Att “ananas” kan betyda “jordgubbar” är väl mera dialektalt.

    “Geschäft” är ett ord jag undviker att använda på alla språk. Jag känner till den association Gunnar tar upp och överhuvudtaget betecknar väl ordet på svenska litet skumma affärer. Här används det ofta som eufemism när det gäller kroppsliga utsöndringar.

  20. Glömde en sak à propos franska bilmekaniker. Det lär ju ha varit en sådan som i Gertrude Steins närvaro skällde ut en fumlig lärling som till hörande en “génération perdue”. . Gertrud berättade för Ernst och resten är historia. Eller nåt.

  21. Jo, det var ju just kopplingen till vad SAOB kallar “mindre hederlig beskaffenhet” som gör att det sticker ut. Dock inte med den antisemitiska kopplingen, jag är nog för ung och naiv för sånt.

    Österrike är ju helt omöjliga i köket eftersom många ord nått dit “motsols” istället för “medsols”. Schweiz är mer lättjobbat; nästan allting står på tre språk, så det finns ju alltid nåt alternativ som känns bekant.

Archives



Pre-Wordpress Archives


September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
November-december 2004