Private Eye brukar ha en kolumn som heter “New Technology Baffles Pissed Old Hack”. Rubriken dök upp inför mitt inre igår morse när jag satt mig i min för dagen förhyrda bil, en praktiskt taget ny och automatväxlad VW Passat.

Det var som första dagen i körskolan. Nyckeln de hade gett mig såg ut som en svullen USB memory stick (“minnepinne”?) så jag tänkte att själva nyckeln ska väl gå att fälla ut på nåt sätt. Men nej. Det fanns inte ens en tändning att sätta den eventuella nyckeln i. Det fanns dock en USB-port, upptäckte jag till slut, så jag tryckte in den och och, hejsan tjosan, bilen startade.

Phase One complete, liksom…

Nästa problem var att det inte fanns någon handbroms, något som jag alltid tyckt är rätt så viktigt i en bil. Hmmm… -“Det är kanske den där knappen som det står ‘P’ på…?” sa en klipsk medlem av partiet. Mycket riktigt. Handbromsen var en knapp. Hur kan en handbroms vara en knapp…?! Här uppstod ett temporärt avbrott i mitt annars relativt harmoniska förhållande till den fysiska världen.

Jag har faktiskt fortfarande svårt att få ihop det där med att en handbroms inte är en spak, utan en knapp. Endast en gång i mitt bilförande liv har jag försökt mig på en handbrake turn, det var på en grusplan på Mallis (dock ej under pågående match). Det funkade inte så där bra. Jag prövade nu inte om det skulle gå att göra med en knapp i stället för en spak, men det skulle det nog. Även om känslan inte riktigt skulle bli den rätta. Det är som det är med knappar: the romance is gone.