Förbisedda romaner
Categories: KulturelltTuesday, May 6, 2014
“Fyra”, blir mitt svar på frågan hur många man läst av dessa tio förbisedda romaner, valda av John Sutherland i The G…
Men oj, om man fått välja sina egna tio… Var börja? “Hadrian the Seventh” av Baron Corvo… “Valmouth” av Ronald Firbank… Och det är bara den gaya sidan… Sedan så klart “Svart plan i Corriente” av Lennart Nyblom (Red Top)…
I rest my case.
May 6th, 2014 at 9:19 pm
Jag har en gammal vän som har läst Oblomov och berättat om den. Den verkar rätt så bra 😉
May 7th, 2014 at 6:25 am
Och “två” blir mitt svar, Pessoa och Gontjarov.
Om jag minns rätt så var det Jan Myrdal som påpekade att man måste läsa “Oblomov”.
Av samma skäl har jag ganska mycket Balzac i hyllan.
May 7th, 2014 at 6:29 am
“The Viking Process” av Norman Hartley – briljant thriller om terrorism, fejkade identiteter och kamp mot terrornätverket “Vikingarna” i ett London som mycket väl kunde vara dagens. Boken skrevs i mitten av 70-talet men de frågor den ställer om bekämpande av terrorism, om våld och polisiärt motvåld (utan att alls skriva dem på näsan för läsaren) var väl en bra bit mer framsynta än vad som kunde anas då. Dessutom rolig, stilfull och en cool Londonskildring – och en hjälte som använder Wallace Stevens’ blå gitarr för att improvisera kod i en känslig situation… ;). Jag hittade den på ett antikvariat runt år 2000 utan att ha en aning om vad det var för en bok, och blev glatt överraskad.
May 7th, 2014 at 1:05 pm
Nu skulle man klämma i nåt här om kvinnliga författare. Selma. Undset. Sandel. Men d vet väl inte Guardian nåt om. He he.
May 7th, 2014 at 1:42 pm
Helt sant om kvinnorna. Då skulle jag klämt in Laura Ridings ‘A Trojan Ending’, som jag skrivit om förut: http://www.pressyltaredux.com/2011/01/belagringar-jag-varit-med-om-3-troja/
May 7th, 2014 at 1:50 pm
Sandels Albertetrilogi är en definitiv klassiker; att den inte är så känd utanför Norden kan man knappast lasta engelsmännen för.
Milosz “Issadalen” borde givetvis vara mer läst, kanske får den en skjuts av att det bortre Östeuropa är in the news igen – och av det instundande hundraårsminnet av första världskriget. Herrgården där Tomasz växer upp är ju belägen någonstans bortåt Lvov eller Minsk, nära det som idag är Ukrainas västgräns.
May 8th, 2014 at 10:51 am
Jag hade inte många rätt utöver Goethe. Men “Oblomov” har jag läst åtskilliga gånger. Huvudpersonen är en av de få litterära gestalter jag kan identifiera mig med. För att för en gångs skull citera Wikipedia: “[He is] incapable of making important decisions or undertaking any significant actions”.
Så gratulerar jag dig till fyndet av “Svart plan i Corriente”. En av de ädelstenar man ofta hittar i den här bloggen.