Förtroenderas
Categories: Brittiska medier, Svenska medierTuesday, Apr 14, 2020
Detta bara en suddig screengrab från Twitter, sorry. En organisation som heter Kekst CNC utför mätningar av folkopinionen i UK, USA, Tyskland och Sverige. Längst till höger visar man att förtroendet för media rasat i alla fyra länderna sedan Covid-19, som mest dramatiskt i UK och Sverige. I fallet Sverige gäller också ett ordentligt ras vad gäller förtroendet för “Financial services” och “Local government”.
Men det där med media är ju särskilt intressant. Här ser man fler och fler tecken på missnöje med högerpressen, och det går tydligen särskilt dåligt för The S*n. Men Sverige? Jag fladdrar igenom svenska tidningar online nån gång om dagen numera och när jag läser opinions- och kultursidorna, speciellt, tycker jag visserligen det är mer svammel än vanligt, men det kan väl inte vara huvudproblemet?
April 14th, 2020 at 11:19 am
“Pyramid health agencies”? Vad betyder det? Noll Google-traffar, sa knappast nat dom fragade om.
(Kekst ar for ovrigt en PR-byra, eller “leading global strategic communications consultancy” som det heter pa PR-sprak. Ar dom kapabla att objektivt mata opinion? Ingen aning, allt jag hittar om den dar matningen ar en kort twittertrad fran en fd tory-radgivare/pressekreterare & “hard brexiteer”).
April 14th, 2020 at 11:32 am
Som med alla opinionsmätningar får man självklart ha en nypa salt till hands.
April 14th, 2020 at 12:04 pm
Rapporten verkar finns här:
https://www.kekstcnc.com/media/2540/kekstcnc_researchreport_covid19tracker_edition1.pdf
Det mest uppseendeväckande är att 12% av Svenskar verkar ha förlorat sitt jobb P.G.A Coronakrisen. Verkar lite överdrivet nattsvart.
April 14th, 2020 at 12:26 pm
Ah tack missade den under blogs (eller sa var den inte dar nar jag kollade forut :D).
“Pyramid” skulle uppenbarligen vara “public”; nan grafiknisse snubblade pa tangenterna 😀
(12% nu later onekligen ratt hogt, om jag laser AF ratt sa sager deras aktuella prognos ~10% arbetsloshet till sommaren, upp fran 7.6% i februari.)
April 14th, 2020 at 5:21 pm
Om det nu är så att siffrorna stämmer, vad gäller sjunkande förtroende för media, så kan det i det här landet ha att göra med att lobbyjournalisterna som ställer frågor på den dagliga presskonferensen tydligen bestämt sig för att inte ta upp några obekväma frågor. Ingenting om fängelsebefolkningen, ingenting om de papperslösa, de hemlösa, ingenting om den brutala flyktingpolitiken, osv osv. Nästan alla är frågor som kan besvaras med formulärsvar, det blir mest, “när kan vi tala om för våra läsare att the lockdown är över?” De någorlunda svåra frågorna kommer mot slutet när de ger ett par frågor till specialistpressen, sjukvården, etc, som vet vad de pratar om. Och många tittar ju på de här sändningarna, och jag tror många fattar hur illa det är med den kritiska bevakningen.
April 14th, 2020 at 8:50 pm
Såklart att det måste ställas obekväma frågor men eftersom det på dom dagliga presskonferenserna bara finns företrädare för Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och MSB, som ingendera har ansvar för kriminalvård och flyktingar, vore det fruktlöst att göra det just där. (Socialstyrelsen har visserligen på sin lott att överse socialtjänsten men huvudansvaret ligger på kommunerna.)
Tegnell påpekade f ö i DN-intervjun i helgen lite milt att hans myndighet inte (heller) har ansvar för äldreboendena.
(Sen kan man också som SvD:s ledarsida lägga tiden på att uppröras över vad Sven Wollter tycker. Men vad vet jag, Wollter – som jag håller för en aningen vassare skådespelare än politisk tänkare – har kanske ett större ansvar för problemen som hopar sej just nu än vad jag nånsin anade.)
April 14th, 2020 at 9:01 pm
Bra påpekat, Olov, jag borde nämnt det. Här är ju inte som i Sverige att Tegnell/’public bodies’ står ensam under p-konferenserna, utan det är regeringen + vetenskap- och medicinrepresentanterna, och regeringen då mest i form av Raab, Hancock, Sunak och andra, men dock väldigt sällan Priti ‘Vacant’ Patel. Det är därför det finns alla chanser att ställa de obekväma frågorna här, men ingen gör det.
Sven Wollter? Har han uttalat sig? God help us…
April 15th, 2020 at 10:03 am
Ar vi sakra pa att politiska journalister ar kapabla att stalla sana fragor? (vad jag sag av engelska media innan jag gav upp twitter sa kan man undra hur vissa ledande politiska journalister tog sig igenom grundskolan…).
Wollter skrev nat om att det vore coolt om vi fortsatte att vara snalla mot varandra ocksa efter den har roran, typ. Om SvD lagger ledarutrymme pa att upproras over sant ar nog problemet inte Wollter, utan att SvDs resident edgelords har ont om ideer…
April 15th, 2020 at 2:59 pm
Nej, det ska man förstås inte alls vara säker på. Milt uttryckt. Jag skrev om det i politikkapitlet i boken, om en “confident superficiality” som genomsyrar den politiska klassen generellt, inkluderat de flesta framträdande politiska journalisterna. Samma utbildningsbakgrund: c:a 50% privatutbildade -> Oxbridge PPE -> media, tankesmedjor -> politisk/journalistisk karriär. Se bara på BJ och Michael Goves bakgrunder, likadant Robert Peston på ITV. Intressegemenskapen är nära nog hegemonisk.
April 15th, 2020 at 11:10 pm
Vad alltihop låter trist, där som här. Men jag hittade i alla fall en värdefullt arg artikel i The Lancet https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(20)30727-3/fulltext
April 16th, 2020 at 12:09 am
Horton har uppenbarligen ett valdigt kort minne eftersom han helt glomt bort vad han sjalv sa tidigare i ar, da han tyckte att Covid-19 var en struntsak och att alla overdrev helt i onodan (och att han fortfarande far hallas efter sin inblandning i Wakefield-skandalen ar en smula underligt…)
April 16th, 2020 at 5:27 am
Nu har ju inte jag så långsint minne när det gäller engelska skandaler, men jag minns när FHM i Sverige sa att det inte var värre än en kraftig influensa, eller kanske t.o.m. “vanlig” influensa. Många har ändrat sig men har ändå det auktoritetstroende folkets förtroende. (Jag hade ingen aning om Hortons förflutna utan höll mig helt och hållet till innehållet i artikeln, framförallt med tanke på likheten med vissa stockholms-moderaters hantering av sjukvården).