En måndag i livet +
Categories: Brittiskt allmäntMonday, Oct 28, 2019
Neal Ascherson skriver bra om de senaste tre och ett halvt åren: “Today, passive contempt for the other lot is more common than active fear and hatred. For the moment, basic civility survives between Britons, who take their frustrations out on foreigners”.
Jag träffade Ascherson en gång för många år sen. Han talade så tyst att man fick böja sig fram och liksom hänga på varje ord. Så har jag också läst honom allt sedan dess.
+ Nostalgihörnan: Gamle vännen Frank Perry och jag hade vid den tiden ett projekt på gång vi kallade ‘Arts Europe’ – “A series of documentary essays for European television”. Det måste ha varit 1988, att döma av presentationen jag just hittade bland papprena. Neal Ascherson gick med på att vara en av tre “editorial consultants” för serien; de andra två var Antonin J Liehm, grundaren av Lettre International (salig i åminnelse) och Arne Ruth, som väl var på DN då.
Programmen, var det meningen, skulle undvika “the journalistic and the explanatory in favour of illustration and suggestion, the juxtaposition of images and concepts, the large canvas and the light touch” för att presentera “a broad perspective on the diversity of European culture, a diversity which is the essence of its whole”. Minsann. Projektet rann förstås ut i sanden, eller snarare krossades under den störtande järnridån något år senare.
Hur som helst, en del av programmen låter fortfarande rätt matiga, måste jag säga. “The Body’s Metallic Dream” om “kroppen som samhälle och samhället som kropp”… Eller “The White Room and the Green Room” om våra sparsamt danskmöblerade rum och våra prunkande vildträdgårdar, tillvaron som konsumtion och icke-konsumtion… Eller “Symbols of the State” och de “avsiktliga eller oavsiktliga budskap” dessa förmedlar…
Vad som dock är mest slående, och nostalgiskt, när jag läser igenom presentationen nu är inte så mycket det som snart skulle hända i Östeuropa, utan det som snart skulle hända i våra vardagsrum och i våra telefoner. Ett omnämnande om “satellit-TV” är det närmaste vi kom den teknologiska revolutionen strax om hörnet.
October 28th, 2019 at 10:05 pm
Gunnar, vad heter det där anrika antikvariatet/bokhandeln i London, du-vet-vilket-jag-menar? Jag behöver det för en grej jag skriver på.
October 29th, 2019 at 7:23 am
Bertram Rota?
October 29th, 2019 at 7:46 am
Eller menar du Foyles?
October 29th, 2019 at 6:22 pm
Nä, ingen av dem. Kanske mera bokhandel då. Populär som fan på 70-talet. Pleeaaaase! Kom ihåg åt mig!
October 29th, 2019 at 6:31 pm
Compendium (i Camden Town)? Blackwells (akademisk bokhandel, mest).
October 29th, 2019 at 8:25 pm
Åh, ja–aaa, Compendium var det! tack!
October 29th, 2019 at 8:33 pm
Compendium…! Salig i åminnelse, som sagt. Underbar bokhandel, i alla fall om man inte klev in i deras New Age-del, utan ner för trappan till deras politiska avdelning. Idag är den en tatuerarverkstad för turister…
October 29th, 2019 at 9:56 pm
Tror bara jag köpte Doris Lessing, T S Eliot och Shakespeares sonetter där. Men det va nåt med atmosfären. Kanske nåt astrologiskt ; )