Ett skämt?
Categories: Kulturellt, Svenska medierFriday, May 10, 2019
Under min veckoliga genomgång av svensk press hittar jag i SvD ett antal utdrag ur Ulf Lundells nya bok “Vardagar 2”. Som:
“Talmannen, svettig i Reaganpannan/ föreslår nu på fredag att Löfven ska bli statsminister/ Tror jag inte mycket på/ Det blir extraval”
Eller:
“Det har varit och är fortfarande drev/ Akademien/ Det är så djävla dumt och överdrivet alltihop (…)/ Jag har gått och svurit åt skiten/ Alla drev är lika”
Jag inser att svaret på frågan är “Nej, inget skämt”, men det tog mig en avsevärd stund att komma fram till det. Och det ligger faktiskt en liten, liten misstanke kvar hos mig att det trots allt handlar om satir, fruktansvärt elak i så fall.
May 10th, 2019 at 2:45 pm
Eller,
av de radbrutna citaten att döma,
en drygt femtio år
försenad parodi
på nyenkel poesi?
May 10th, 2019 at 3:19 pm
Så
kan det naturligtvis
vara
May 10th, 2019 at 4:30 pm
Jag tycker om när folk så där ohämmat kläcker ur sig sina tankar. Måste det alltid ligga en avsikt bakom?
May 10th, 2019 at 4:32 pm
Jo, kanske över frukostbordet, eller så. Men i bokform?
May 10th, 2019 at 5:03 pm
Han har gjort en del bra grejer, det har han. Den här verkar inte höra dit. Och det är inte nyenkelt heller, nyenkelt ska man skriva när man är sjutton arton, som jag.
May 10th, 2019 at 5:44 pm
Inte bara har han gjort en del bra grejer, Lundell, utan så till den grad att han blivit en “litterär gestalt” (utan att ta i för mycket, för det är berättigat). Men det är kanske just det som är problemet? Jag skrev en gång att (apropå Gustaf Ericsson): “Något av det värsta som kan hända en författare är att han/hon får sitt eget bokförlag, Risken för att bli blind och döv, i självkritiskt hänseende, är avskräckande stor”. Nu äger han väl inte Wahlström & Widstrand, men ändå.
May 10th, 2019 at 6:09 pm
Dessutom lever vi ju i den petimetrigt självbiografska tiden där varenda tandborstning och kattmat och döda mobiler ska med.
Men – jo – han har helt enkelt (haft) en rik begåvning.
May 10th, 2019 at 6:33 pm
“Autofiktion”, menar du? Om det bara handlat om bilar skulle jag varit nöjd.
May 11th, 2019 at 9:06 am
Men … hur tänker ni nu? Någon icke namngiven på SvD:s kulturredaktion har saxat ett antal stycken ur boken. Naturligtvis de stycken som handlar om andra kända personer. Det är ju också ett sätt att döda en bok och du/ni sväljer hela betet med krok och allt.
Jag förstår att du inte läst boken, det kan du knappast ha hunnit, men har du läst hans förra bok, Vardagar? Även i den slänger Lundell ur sig kommentarer om kända människor och händelser men det är de minst intressanta bitarna. Betydligt intressantare är att befinna sig “inne i huvudet” på en surgubbe på Österlen som har problem med gräsklipparen och exfrun. De handlar om ett tankeflöde som ibland är småtråkigt men som helhet intressant att befinna sig i.
Jag har inte vare sig läst eller lyssnat på Lundell sedan början av 80-talet. Jag har försökt med någon av de senare böckerna men tröttnat. Det här däremot läser jag med stor behållning.
S von D borde skämmas över att publicera den här typen av kvällstidningsjournalistik!
May 11th, 2019 at 9:16 am
I’m now more confused than ever…