London: Thatcher
Categories: London uppdateringFriday, Jul 6, 2018
Detta relaterar i sin tur till nästan hela boken… En läsare frågade mig häromsistens om det, enligt min mening, över huvud taget finns något positivt att säga om Margaret Thatcher? Och visst finns det.
Bortsett från att hon säkert var snäll mot barn och hundar, så är det första man kan notera att hon alltid var passionerat mot dödsstraff, detta till skillnad från en del av hennes partikamrater, och det ska hon ha heder av. Det andra är att hon också spelade en avgörande roll i hur EU kom att utvecklas, särskilt vad gäller enskilda marknaden. Det får man sedan tycka vad man vill om, men hon var absolut inte bara den fradgande EU-skeptiker som många nu vill framställa henne som.
Det tredje, och kanske viktigaste, är att hon på ett ovanligt tidigt stadium var medveten om och bekymrade sig för klimatförändringarna. Hon hade ju en bakgrund i vetenskap (kemi) och var raka motsatsen till en skeptiker i den frågan, till skillnad från en del av hennes f.d. partikamrater som Nigel Lawson. Hon tog klimathotet på största allvar, insåg att problemet skulle komma att påverka så gott som alla politiska beslut och hon förde ofta upp det på möten och konferenser.
För övrigt blev mina runa över Thatcher den överlägset mest läsa posten på Pressylta. Those were the days…
July 8th, 2018 at 9:31 pm
Hej Gunnar. Jag läste klart din Londonbok alldeles nyss och vill först och främst tacka för mycket underhållande och lärorik läsning! Det enda jag saknade var en karta så hade man sluppit ha telefonen till hands! Jag funderar mycket kring Thatcher och tänkte höra om du har några bra boktips som redogör hennes liv och eftermäle?
Tack på förhand / Victor
July 9th, 2018 at 7:22 am
Hej Victor, och stort tack för vänliga ord! En karta hade jag inte ens tänkt på, men du kanske har rätt. Jag kanske borde ordna en och lägga upp den här…? Vad gäller Thatcher så finns så klart den officiella biografin av Charles Moore, två delar: ‘Not for Turning’ (2013) och ‘Everything She Wants’ (2015). Moore är konservativ journalist (Telegraph, Spectator) men hans levnadsteckning är förhållandevis objektiv och inte okritisk. Den jag nämner i boken är också mycket läsvärd, Ian Gilmours ‘Dancing with Dogma’ från 1992, som är kritisk ur ett liberal-konservativt perspektiv. Jag gillade också Hugo Youngs biografi ‘One of Us’ (1989) som alltså kom ut medan hon fortfarande satt vid makten. Hugo Young (dog 2003) var så mycket Guardian det går att bli, så synvinkeln blir därefter…