Ytligt
Categories: UncategorizedMonday, Aug 1, 2016
Jag simmar djupt i grovmanusoceanen just nu, det blir allt mer sällan jag kommer upp till ytan. Då visar det sig att Mats Gellerfelt har dött. Han skapade kontrovers på 1980-talet, men jag mindes först inte hur eller varför så jag fick ringa vännen Ragnar för att bli påmind om att det handlade om vänskapskorruption i litteraturkritiken. Visst, ja… Jag gjorde några besök i den zoologiska trädgård (mest strutsar och påfåglar, en och annan påläggskalv) som var det litterära Stockholm på den tiden. Som alltid på zoo låg en frän testosterondoft över alltihop. Jag flydde snart.
Här har vi fortfarande ingen fungerande opposition. Vädret är någorlunda hyggligt. Rio-OS? Ids inte. Auf Wiedersehen.
August 1st, 2016 at 7:39 pm
Jag vill minnas att Gellerfelt främst utmärkte sig genom att inte vara uttalat vänster och genom att bära slips när han framträdde i tv.
August 1st, 2016 at 8:10 pm
Ja, precis, det var mest en modefråga på den tiden. Inte rätt slips. Men han var bra, kunde mycket om spanskspråkig litteratur…
August 2nd, 2016 at 6:18 pm
Inte en modefråga, skulle jag säga, utan en ideologisk markering. En äldre generation intellektuella, svårt traumatiserad av daddy issues, hade avskaffat slipstvånget, och så kom det en ung spoling och VALDE att ta på sig slips. The horror!
August 2nd, 2016 at 6:39 pm
Det har du rätt i, och jag kommer ihåg att jag (hemligen!) hade vissa förhoppningar på att MG skulle bli en inflytelserik kulturkonservativ röst, en slags arvtagare till Stig Strömholm, för det tyckte jag då och tycker fortfarande är vad som behövs i Sverige. En avancerad kulturkonservativ röst, för att göra samtalet mindre monologiskt. (Och jag säger detta som allmänt “kulturvänster”). Det var ju just där Lundberg/Axess misslyckades, tyckte jag, därför att de ställde upp på den dominerande debattens villkor i stället för att ignorera dem. (Mycket av detta finns i forna inlägg på Pressylta, förresten…) Men det ville tyvärr inte bli så för MG, eller Svenskan… Och det kan man kanske beklaga.
August 3rd, 2016 at 6:56 pm
Gunnar Harding (född 1940) bär en helt fantastisk slips på en bild från den första Poesidagen i Gamla Riksdagshuset 1973 (i den läsvärda antologin “Dikten finns överallt” från samma år). Slipsen verkar ändra mönster var femte centimeter eller så…Fotot är svartvitt, så man kan bara gissa vilka färger det handlade om.
August 3rd, 2016 at 7:42 pm
Nu låter jag som en flugsmutsad gammal herre i flottig frack, men Gunnar Hårding kände jag väl när det begav sig. Som det ofta gjorde.
August 4th, 2016 at 10:09 am
Jag tycker mig ha läst någonstans att när Gunnar Harding var ute och reste med Lars Gustafsson Jr så kunde de ta sig in snart sagt överallt genom att Harding gick först och halvviskade med högtidlig min: “This is Herr Doktor Gustafsson from Sweden.” Eller någonting i den stilen. Alla dörrar öppnades för dem under idel bugningar.