Jo, en sista sak…
Categories: Brittiskt allmänt, KommunismFriday, Sep 18, 2015
Eller ja, inte sista förstås, men för att avsluta veckan. Jag tycker för det första att Corbyns inrikespolitiska ståndpunkter är mer än lovvärda, och det ska bli fascinerande att se hur de utvecklas, eller snarare “manifesterar” sig, under de kommande månaderna.
Särskilt det ekonomiska programmet, som i sin nu skissartade form egentligen inte är så förfärligt radikalt. QE för jobbskapande infrastrukturprojekt är t.ex. något som inte bara har stöd från Krugman och Stieglitz utan skribenter på Financial Times, av alla ställen. Renationalisera järnvägen och energibolagen utan kompensation – right on, brother!
Min största invändning mot Corbyn är som bekant utrikespolitiken, inte så mycket EU som hans historiska sympatier för IRA, Hamas och Hizbollah, för att inte tala om hans positiva uttalanden om Ryssland, Kuba och Venezuela. Det här är för övrigt också något som fått Nick Cohen att under teatraliska former igår “lämna vänstern“, något han egentligen gjorde för flera år sen.
Men jag håller med Cohen om detta. Om man kallar sig politiker och nödvändigtvis ska framträda på en scen (eller i en tevekanal) med folk som tycker kvinnor ska stenas till döds för att de blivit våldtagna så måste man först, om man kallar sig socialist, uttalat fördöma deras inhumana ideologier innan man – om man ser det som nödvändigt – kopplar arm med dem inför den gemensamma fienden, den västerländska imperialismen.
Det är det här med den gemensamma fienden som jag tycker är problematiskt hos Corbyn, och så många andra inom dagens slentrianvänster, för det är så reflexivt och ogenomtänkt. Den franska motståndsrörelsen under 2:a Vk är ett bra exempel, om inte direkt applicerbart så ändå principiellt. Där fanns, särskilt i Maquis, ett stort antal osmakliga element, katolska reaktionärer inte minst. Men det dominerande kommunistledda motståndet, FTP, gjorde klokt nog aldrig stor sak av några “broderliga band” mellan de olika faktionerna, inga framträdanden i varandras tevekanaler så att säga.
Man såg samma sak i Vietnamkriget, med FNL och icke-kommunistiskt motstånd, bland andra buddhisterna. Det handlar om barskrapat strategiskt samarbete, inte intimt taktiskt, i bägge fallen naturligtvis för att man hade sina eyes on the prize: vad som skulle utspela sig så fort freden brutit ut. Den “freden” kommer i Corbynfallet inte att infinna sig inom överskådlig, visserligen, men principen måste hålla under alla väderförhållanden om man ser sig själv som socialist. Inga eftergifter åt reaktionen.
September 20th, 2015 at 3:13 pm
Jo, men det BORDE finnas någon kommentar här, Gunnar. Jag insisterar.
September 20th, 2015 at 3:13 pm
Så jag hoppas du inte tar bort den …
September 20th, 2015 at 3:15 pm
Eller också får jag ta bristen på kommentarer som ett tecken på att jag har så oemotsägligt rätt…! 🙂
September 20th, 2015 at 3:27 pm
Det är DIN blogg…
September 20th, 2015 at 3:28 pm
Och tyvärr kan jag INGET om det du skriver … [fast en hel del om andra saker, då].
September 20th, 2015 at 3:28 pm
om det du skriver OM
September 20th, 2015 at 4:52 pm
Saknar du kommentarer? Ok, jag får väl göra ett försök…
Tycker nog att du är ganska snäll när du nöjer dig med att säga att det är “problematiskt”; hans anti-USA/Israel/imperalistiska infall är ju som hämtade ur en parodi på knarrig tokvänster, och hans umgänge direkt oanständigt, men precis som med SD:s anhängare är hans fanklubb helt immuna mot den typen av argument. Får du ur dom nåt mer än “rightwing smear!” så blir det nåt i stil med “israels regering har också pratat med hamas” eller “vill du verkligen dö på den här kullen”-analyser av huruvida israelska flaggan med davidskorset utbytt till ett hakkors är antisemitiskt eller inte eller rent konspirationsknas (och när han någon gång uttalar sig själv är det alltid ett “men” — “förintelsen var förstås dålig, men tänk på alla dom som mördats av zionister!”)
Nu har jag ju själv aldrig tillhört någon brittisk vänster i någon form, men jag gillade den här artikeln, på det temat och andra:
http://thequietus.com/articles/18714-jeremy-corbyn-labour-election-rally-policies
“I lay down in a big tent, and I woke up in the rain.”
(fast som ren underhållning är nog min favorit hans inhopp som programledare i iransk propaganda-tv; speciellt bitarna där personen som ringt till Corbyn’s show går igång om hur amrisarna styr alla länder och Corbyn artigt inflikar att både USA och Israel bör nämnas i det sammanhanget…)
(sen har vi ju den där biten med hur utbildningsministern i skuggkabinettet har suttit i fängelse för att i fyllan och villan försökt elda upp ett hotell… säg vad man vill om brittisk politik, men det saknas inte direkt knäppgökar…)
September 20th, 2015 at 4:55 pm
Eh, “israeliska” och “davidsstjärnan” ska det förstås vara, och ett komma efter “eller inte” skulle nog inte heller skada. Och säkert en massa annat som en bra korrläsare skulle ha fångat.
September 20th, 2015 at 5:08 pm
Visst har du rätt, “problematisk” är bara lat journalistiska… Men på tal om knäppgökar: nu ska det bli militärkupp om Corbyn avskaffar Trident och tar oss ur Nato… http://www.independent.co.uk/news/uk/politics/british-army-could-stage-mutiny-under-corbyn-says-senior-serving-general-10509742.html… Man kan riktigt känna konjaksångorna i det där “The Army wouldn’t stand for it…”