Att mäta opinioner +
Categories: Brittiskt allmäntSunday, May 10, 2015
En kort, sista (kanske) valtanke, om opinionsmätningarna. De tekniska bristerna i deras olika metoder är jag inte mannen att granska, utom att konstatera att inte en enda metod kom ens i närheten av att fungera någorlunda korrekt. En av mätarna, internetbaserade YouGov, använder sig också uteslutande av självvalda, inte utvalda, respondenter, vilket i mina lekmannaögon syns som upplagt för snedvridning.
Mycket av skulden har dessutom lagts på de mytomspunna shy Tories, alltså väljare som helt enkelt ljuger om sina röstintentioner. Det är ju fortfarande, i breda folklager, lite grand av en skam att rösta konservativt (63% av röstdeltagarna i torsdags röstade på ett annat parti). Men om blygtoriesarna bär mycket av skulden, är inte just det en ännu allvarligare brist hos opinionsmätningsindustrin? Kan man inte ens få folk att tala sanning, ja vad är det då för mening med opinionsmätningar överhuvudtaget?
PS måndag: Jag borde väl tillägga det ganska självklara konstaterandet att om opinionssiffrorna visat på någorlunda korrekta förhållanden skulle utslaget med största säkerhet blivit ett helt annat. De jämna siffrorna var ju just det som låg bakom att tories’ skrämseltaktik – Labour i fickan på “marxisterna” i SNP – fungerade så effektivt som den gjorde.
May 11th, 2015 at 1:01 pm
Jag är ganska svalt inställd till våra samtida svenska gallupundersökningar också, inte minst inför val och efter tv-debatter; de har ofta ganska låg vetenskaplig standard. Att fråga 4-5000 personer brutto (en vanlig siffra) som ska motsvara hela Sveriges vuxna befolkning är inte någon speciellt hög siffra om man bryter ner det på brödskivor, de olika statistiska kohorter som ska täckas in. Hur många personer blir det t ex som ska motsvara män ur medelklassen mellan 30 och 55 år i övre Norrland?
Dessutom struntar de här företagen ofta, mer eller mindre, i att det slutliga urvalet – de som man faktiskt får in vettiga svar från – ska bli statistiskt korrekt. Sifo brukar göra ett korrekt slumpskapat urval som motsvarar befolkningen och ger sig sedan sjutton på att få tag på just dessa personer, när de inte hittar somliga korrigerar de resultatet för detta bortfall – men många andra ringer bara runt eller mejlar på måfå när listan är genomringd, för att snabbt fylla det antal intervjuer de ska ha. Det finns givetvis massor med andra felkällor och möjligheter att skruva till sin gallup, det vet många men tidningarna låtsas inte om det.