Günter Grass och Eduardo Galleano RIPade på samma dag…

Hur som helst, Grass ska ha påstått (i sin Skala lök-memoar) att han träffade Paul Celan i Paris strax efter kriget, och att det var Celan som upmanade honom att överge poesin till förmån för prosan. Det är ju inte alls omöjligt, men jag tycker, som en del andra jag sett, att det låter… konstigt, osannolikt på nåt vis. Kan dock inte förklara varför.

Det påminner för övrigt också om Audens råd till Edward Upward: “Hörru grabben, om jag var som du skulle jag ge upp det där med dikteriet…” Och Edward lydde honom.