En ravaillac checkar ut
Categories: KulturelltWednesday, Nov 6, 2013
Gérard de Villiers, den gamle skojaren, har gått och dött. Han förkroppsligade den där i praktiken obefintliga gränsen mellan gammaldags spioneri och gammaldags skribentskap, involverade som de bägge är i the production of fiction. Jag tänker mig ofta hans böcker som den litterära motsvarigheten till de där glansiga annonserna för svindyra armbandsur man ser i flygplanstidningar: om det bara hade funnits ett exemplar hade man kanske blivit imponerad, men att producera fyra-fem böcker om året är ju bara vulgärt. Hur som helst, Villiers gav en lång intervju i New York Times i början av året – läsvärd, även om man kunde önskat sig en lite mer kritisk inställning från intervjuaren – i slutet av vilken han avslöjar att hans nästa (sista?) projekt skulle röra Lockerbie, närmare bestämt den enda kvarvarande trovärdiga teorin att det var Iran-via-PFLP, inte Libyen, som låg bakom. Veteranerna bland er vet att det var vännen och kollegan Allan Francovich (död 1997, peace be upon him) som la fram tillgängliga fakta i saken i filmen ‘The Maltese Double-Cross‘ (1988). Det är ju inte utan att man undrar om Villiers lyckades färdigställa något i den vägen.
Fotnot: Det finns någonstans en teveintervju med Saif Gadhafi för en del år sedan, när han får frågan varför Libyen tog på sig ansvaret för Lockerbie. Saif vänder en uttråkad blick bortåt horisonten och suckar, “Politics… Money…” Och så rycker han bara på axlarna.