Ett försiktigt hurra
Categories: Brittiska medier, Brittiskt allmäntThursday, Apr 25, 2013
Efter många om och men, sju besvär och åtta bedrövelser, så har äntligen den nya förtalslagen, the Defamation Bill, röstats igenom parlamentet. Läs Libel Reform Campaigns pressmeddelande, inkluderat en länk till en “första analys”, vilken kan vara värd att läsa eftersom reformivrarna inte fick igenom alla sina förslag. Men ändå. Yttrandefriheten har tagit ett klart steg framåt.
April 25th, 2013 at 6:51 pm
Kanske du kan berätta i korta ordalag för lekmän vad förändringen konkret innebär? Jag har ju läst det mesta du skrivit om McKennet/Ash men kanske utan att begripa allt. På vilket sätt har förhållandena nu förbättrats för journalister, författare, bloggare och andra?
Vad jag förstår har man infört ett concept av “serious harm”. Hur definierar man det?
April 25th, 2013 at 7:27 pm
En jättefråga, men i korthet. Man har först och främst höjt ribban till förmån för “public interest”, dvs. vad vi som läsare av Expressen har rätt att veta i rätt kontext om Silvias pappa. Triviala avslöjanden ska inte ens komma inför rätten (det är där “serious harm” kommer in). Man har ganska starkt begränsat rätten att hota nyhetssajter online med åtal om deras kommentatorer kommer med “fair comment”. Och framför allt det att storbolag förut kunde “sue for libel” utan att behöva visa att det lett till “materiell skada”, dvs. att de förlorat pengar på anklagelsen. Det måste de nu göra.
Detta är inte ens en sammanfattning, bara några huvudpunkter. PDF-analysen inuti länken ovan är mer informativ läsning.
April 25th, 2013 at 7:48 pm
PS: McKennitt v Ash handlade inte om förtal utan om privatlivets helgd (art 8 i ECHR). Att McK inte använde sig av förtalslagarna berodde på att hon då skulle fått redovisa sina räkenskaper, vilket hon inte ville. Att gå “intrångs”-vägen var snabbare och billigare. Det blev också prejudicerande. Men det är en annan historia.