Våga skriv fel (2+)
Categories: SpråkWednesday, Dec 5, 2012
Varför är folk så jävla tondöva ibland? DN rapporterar om en utmärkt ny kampanj, som dessvärre heter “Våga anmäl“… Vi har varit här förut…
Lite senare: Jag mailade faktiskt till dem, i hopp om att det kanske inte var för sent att rätta, men har inte hört nåt. Jag tyckte och tycker det är synd att ett lätt löjets skimmer faller över en kampanj som sannerligen inte förtjänar det.
Och nån ändring blir det väl sannolikt inte, eftersom det här felet nu blivit så synbarligen väletablerat att det kanske inte längre är ett fel. Det riktigt talande är ju att varken de iblandade eller DN eller någon annan tydligen ens reagerat. Vi får i stället skriva en ny grammatisk regel:
“Regelbundna verb i första konjugationen efter hjälpverb i imperativsatser står i infinitiv, ex “Våga granska Israel!” Regelbundna verb i övriga konjugationer, samt oregelbundna verb, förvandlas själva till imperativ, ex “Våga anmäl!””.
Ett litet språkhistoriskt ögonblick här på Pressylta, tror jag…
December 5th, 2012 at 1:47 pm
På vilket sätt är “anmäla” oregelbundet? För att det inte hör till första konjugationen? Kanske lider jag av gravt hjärnsläpp… Men jag tycker alltså att “anmäla” är ett regelbundet verb av gruppen 2a.
December 5th, 2012 at 2:06 pm
Fasen, det har du rätt i… Ändrat, nu stämmer det väl?
December 5th, 2012 at 2:09 pm
(Rebbe-Gullberg-Ivan… where are you when I need you?)
December 5th, 2012 at 2:12 pm
Asså: tondöv är väl inget fel; det var min man. Han sjöng hela tatuerarevalsen på det viset; men han tog ju inte betalt för det, det var mest för att få fansen att fnittra, hemmavid.
Men att va tondöv och tro att man kan, si det är värre. Nu hör jag att “proffsen” i radio sedan länge inte kunnat skilja på var och vart. Samt att det lilla, stundtals durtonala, ordet “att” fallit bort ut språket. Vi får la hoppas det inte övergår till tondöd. Det svänger i all fall allt mindre om soldatspråket.
December 5th, 2012 at 4:04 pm
Ja, det stämmer. Jag sa det förresten bara för att jag ville slippa tänka att jag bara har gegga i huvudet. Det hör ju till min vardag att tala om verbkonjugationer och om plötsligt inget stämmer blir det “jobbigt på jobbet” för mig.
December 5th, 2012 at 5:42 pm
Konjugtivit – språklärarens yrkesskada?
December 5th, 2012 at 6:28 pm
Da da. (obs kroatiska, inte babyspråk. Non sono ancora rimbambita.)