Inte för att jag är särskilt up-to-speed vad gäller sånt här, men inte visste jag att Graham Greene ska ha baserat en rad detaljer i sin pjäs ‘The Complaisant Lover’ (1959) på omständigheterna kring Stig Dagermans självmord, och att detta skulle ansetts mindre god ton i ‘the Swedish literary community’. Det fick jag i alla fall reda på i Daily Telegraphs runa över Anita Björk idag. (Och Greene försökte tydligen lära sig svenska!)