Jag tänkte söka jobb som ledarskribent på Helsingborgs Dagblad. Snabbt formulera åsikter om “allt”, det har jag inga problem med. Flexibel arbetstid passar mig utmärkt, nordvästra Skåne är hur fint som helst, Danmark på simavstånd. What could possibly go wrong…?

Språket, möjligtvis. Det står så här i annonsen: “Vi arbetar både mot pappers- och nättidningen och vår nystartade tv-kanal…”. Kalla mig slav under bokstavligheten, men jag har alltid uppfattat “arbeta mot” ungefär som “motarbeta”. Är det här en ny form av arbetslinje?

Jag skulle just sagt att jag aldrig stött på uttrycket förut, i det här sammanhanget. Men det har jag, om än inte på svenska. När Ian Kershaw skrev sin stora Hitlerbiografi för ett decennium sedan (jag recenserade den i DN: en html-version finns här) så tyckte han sig ha hittat en nyckel till hur Tredje Riket “fungerade” i en lägre tjänstemans fras om att det gäller att “arbeta i riktning mot Führern” (ty. “auf den Führer zu arbeiten“).

Varför? Jo, diktatorn kunde ju inte rimligtvis förväntas diktera allting själv, från raslagar och KZ-byggen till nya tidtabeller för spårvägen i Dortmund. Det var alltså var och ens uppgift att försöka “förutse” Hitlers önskemål, i stort som i smått, genom att “arbeta i riktning mot” Führerviljan, och det finaste erkännande man någonsin kunde få var att erhålla lagstadgad bekräftelse på riktigheten i ens förutseende.

Och för er slavar under bokstavligheten: nej, jag menar inte att HD är nån Völkischer Beobachter. Men om bara någon kan förklara hur man som journalist arbetar mot sin tidning utan att den lider skada, så ska jag skicka in min ansökan fortare än omedelbart.