Historia och suveränitet är förknippade och näranog utbytbara. Att berätta, återberätta och till och med ifrågsasätta ett samhälles fortlöpande existens är detsamma som att bekräfta att det äger existens, att det är ett samhälle aktivt och artikulerat så till den grad att det förmår komma upp med svar på sådana frågor […] Det fanns mer än liberal välvillighet och multikulturalism i Binneys insisterande på att vi behöver berätta våra historier för varandra, medan vi samtidigt vet att vi inte helt kommer att förstå dem. Detta är svårt, och skrämmande, men det är lyckosamt att det behov Binney beskriver förmodligen kommer att överleva det nu pågående projektet att helt och hållet avskaffa historia och suveränitet för att enbart lämna kvar konsumentens i ett ögonblick utraderade minne.

J.G.A. Pocock om den nyzeländska historikern Judith Binney i senaste LRB (länk till betalspärrad artikel). Min rubrik är en sammanfattning av en central maorisk uppfattning, och därför central också i Binneys arbete.