Böjen edra hjärtan
Categories: KulturelltSaturday, Sep 18, 2010
Idag, lördag 18 september 2010, är det dessutom jämnt fyrtio år sedan Jimi Hendrix dog.
Jag tänker inte ens länka.
September 27th, 2010 at 5:00 am
Håller med, killen var ett geni på så många plan. Och man kan inte låta bli ett fråga sig vad han skulle ha uträttat om han fått leva tio eller trettio år till. Man kan förstås gissa att han skulle ha kommit att samverka med, eller förhålla sig till, det som hände i jazzen under 70-talet, det fanns ju faktiskt planer på et samarbete med Miles Davis, planer som antagligen skulle ha förverkligats. men hur hade det låtit? Hur hade ett möte mellan Hendrix och Jaco Pastorius tagit sig ut? Eller: vilken slags kommentarer hade Jimi gjort till Watergate och Nixonårens repression? Han var utan tvekan på väg att bli mer medveten om sin roll som en svart ikon, “a man of his people”.
Hendrix kreativitet känns ännu på fyra decenniers avstånd lika outtömlig som Lorcas eller Schuberts, två andra unga döda. Sällan har en musiker uträttat mer på fyra korta år.
September 27th, 2010 at 8:11 am
Magnus, du skriver om sånt jag ofta diskuterat här på Pressylta i det förgångna. Jag tror i förstone att “vad som hade hänt” är att samarbetet med Stevie Winwood skulle fördjupats, och att båda interaktivt och instinktivt skulle fördjupat sig i jazzidiomet, och varför inte med Pastorius – absolut! Jag tror också man ska hålla “World Music”-genombrottet i tankarna: jag kan tänka mig en hel del (väst)afrikanskt här. Hendrix Goes Senegal.
Jag tror också du har rätt i att nämna det politiska: det faller sig liksom helt naturligt att se Hendrix som mer och mer radikal.
En annan sak, för att sätta vad han uträttade i perspektiv: han hade ju inga efterföljare. Det finns liksom inga Hendrixepigoner. Han stod allena.
September 27th, 2010 at 9:12 am
Afrikanskt – visst. Hans improvisation på Woodstock mellan Purple Haze och Villanova Junction (en virtuos uppvisning som obergripligt nog till största delen klipptes bort i bioversionen av filmen – däremot är den med i director’s cut från typ 2000 – rör sig från flamenco till tydligt arabiska skalor. Jimmy Page med sitt intresse för detr nordafrikanska hade säkert sinne för den sidan av hans musik.
Och “We Gotta Live Together” från “Band of Gypsys” känns som en genialt tydlig appell mot hat, fördomar och innerstadsmisär. Lika aktuell idag som för fyrtio år sedan.
September 27th, 2010 at 9:21 am
Den improvisationen är något av det största han åstadkom, absolut. Efter ett par-tre lyssningar fattar man också vilket geni för orkestrering han hade, det är ju inte bara en soloimprovisation, en gammal vanlig fuck-off med böjda strängar och hejsan-tjosan, utan en genomarbetad musikalisk struktur. Jag har alltid haft för vana att se honom som en slags Duke Ellington, rent av.
September 27th, 2010 at 12:35 pm
Mmm, orkestrering är ordet:. En annan gitarrhjälte som har en liknande känsla för orkestrering är Steve Howe. De är mycket olika som musiker men förmågan att bygga dynamiska, orkestrala helheter och den självklara känslan för rytmik och ton har de gemensamt. Lyssna på Howes fantastiska solo och jam med bandet i “Yours is No Disgrace” på Yessongs, 1973. Låten handlar om Vietnamkriget, om krig, motstånd, förnedring och överlevnad, och det som händer i ldess centrala avsnitt – och som tiull stor del är en improvisation – är helt enormt; både den musikaliska och den bildskapande logiken lyfter det till en bildsvit ur kriget som kan tävla med “Guernica”.
F ö, har du varit och sett Hendrixutställningen på Handel House? Eller til och med varit med på någon av visningarna av hans lägenhet – som numera disponeras va Händelmuseet, eftersom de båda snillena bodde i samma hus med tvåhundra års mellanrum. En minnesplatta till Hendrix ära pryder numera också fasaden. Jag ska till London på ett par dgar om en vecka men vet inte om jag hiner se Hendrixutställningenb, det ä mycket annat inplanerat.
September 27th, 2010 at 4:54 pm
Nej, har inte varit pa Hendrixhuset annu, men har en kansla av att jag skulle vara mer intresserad av Handel… (Sorry for pricklost, sitter vid utlandsk maskin)