Pressylta ReduxPress. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.

“För full för att vara farlig”

Categories: Kommunism, Kulturellt
Monday, Mar 8, 2010

Några nysläppta MI5-dokument vet bland annat att berätta om Brendan Behan, världens klokaste fyllo. Från Mountjoy Prison under kriget skrev han brev till sin styvbror Sean Furlong och satte sitt korviga finger direkt på den ömma punkten (jag citerar engelskan rakt av, för den är så typiskt behanskt melodiös):

“It’s the futility of it all that’s getting me down… […] Sean, I am firmly convinced that republicanism (God almighty it’s not even republicanism with the half of them) of this particular brand is defunct. So far as I can see the time has come when if anything is achieved it will be by political action. There is some sense in physical force if the people so loud in its praise and so anxious for its application would try a little of it. But they won’t… I have come to believe that my sojourn here is doing neither the Irish people nor myself the slightest damn bit of good.”

Han släpptes till slut fri 1946. Han var dock fortfarande portad från Storbritannien. I november 1952 arresterades han i Newhaven i Sussex, på väg till Frankrike. Polisrapporten skriver:

“When told that he would be arrested for contravening the [expulsion] order, [Behan] said: ‘I will explain everything but not now as I am suffering from a hangover'”.

Han fick böta £15 och sattes på nästa färja till Dieppe. Här sjunger han An Coolin för er.

One Response to ““För full för att vara farlig””

  1. Spionageorganisationer brukar annars komma upp med märkliga idéer-. I fantastiska “The Mitrokhin Archive” kan man läsa om hur man inom KGB diskuterade olika planer för att bryta benet av Rudolf Nurejev genom nån sorts olycka. Som avhoppare var han en ständig nagel i ögat. “Schemes which were never successfully implemented” kommenteras det – nej, hade det inträffat hade vi nog vetat om det förut.

    En annan slug plan var att plantera värvade medarbetare bland postbud med ärende till Whitehall – de skulle vandra runt i ministerierna och diskret släppa små färglösa flingor ner på golvet i korridorerna; när någon sedan trampade på dessa skulle de utveckla nervgas som dödade alla. Projektet avskrevs så småningom, kanske för at man inte kunde garantera de egna “golvarbetarnas” säkerhet när de var på plats. Hur skulle det gå om de själva föll offer för någon annans gasflingor?

Archives



Pre-Wordpress Archives


September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
November-december 2004