Hemliga nätter – del 1
Categories: KulturelltWednesday, Jan 6, 2010
En gloriös kväll i Göteborg i slutet av sextiotalet hade man att välja på (1) Chicago Transit Authority på Cue Club eller (2) Rahsaan Roland Kirk på Konserthuset.
Den som behöver gissa vilket jag valde är inte värdig att läsa Pressylta. Men den kvällen hade Rahsaan en trummis som var urdålig, så dålig att maestro fick gå bak och slå honom i huvet många gånger. Det är det enda sättet man får trummisar att fatta nåt, slå dom i huvet, bånk bånk. Det pågick hela konserten, och la en viss sordin på det hela. Men ändå, fantastiskt. En av de konserter som förändrade mitt liv lite grand. Men jag kände för trummisen, stackarn.
Nästa “Hemliga nätter” handlar om Palle Smörfält, också han på Konserthuset.
January 7th, 2010 at 7:42 pm
Palle såg/hörde jag på Stockholms konserthus. Måste ha varit typ 1969. Fantastiskt. Vid den där tiden var ju John Mayall – även han en traktör av munspelet – populär bland unga svenska bluesdiggare. Men ack så mycket tråkigare var han.
January 7th, 2010 at 7:45 pm
Och det var säkert göteborgsbiten av turnén jag själv bevistade, på Konserthuset. Runt 69 nån gång, absolut.
January 7th, 2010 at 8:22 pm
Eftersom det nog inte blir nån del 2: här är Driftin’ Blues från Monterey (och det är Mike Bloomfield på gitarren):
http://www.youtube.com/watch?v=e3LEhfbKCSc