Lokko igen…
Categories: Svenska medierTuesday, May 5, 2009
Sorry, som sagt… Jag har ingenting alls emot Andres Lokko, never even clapped eyes on the man. Och det han skriver är ju helt OK, om än kanske inte det mest originella man nånsin läst (bortsett från populärkulturen, som jag inte är kapabel att bedöma). Men det är uppenbart sånt som redaktionerna vill trycka och läsarna vill läsa.
Och jag kritiserar inte Lokko själv, egentligen, utan hemmaredaktionerna och något vi varit inne på förut: the death of subbing. Idag skriver han t.ex. om Thatcher i AB och släpper oidentifierad igenom en av de mest berömda Oscar Wilde-pärlorna som existerar (“A cynic knows the price of everything and the value of nothing”) (och kallar den av någon anledning “svåröversatt”… what’s the problem?)
Jag menar alltså, som med småmissarna i gårdagens SvD, att det är konstigt att ingen på hemmaredaktionen hajade till (ungefär som man gjorde med Torsten Kälvemark, ähem…) och bad Lokko titta på det en gång till. Misstag gör vi alla – jag har själv levererat en del ordentligt pinsamma varianter, som jag vägrar upprepa – men med sån här sömnig redigering blir ju det olyckliga resultatet att man bara får sin egen skribent att se dåligt påläst ut. Det är helt enkelt lite orättvist mot Lokko.
May 6th, 2009 at 10:58 am
Är rädd att du överskattar bildningsnivån på Bladets redaktörer en aning. Kan du föreställa dig Karin Magnusson eller Åsa Linderborg eller Martin Aagård sitta och läsa Lokko-texten och himla med ögonen och bara “men snälla rara el Lokko, det här är ju för fan Oscar Wilde, vet väl minsta barnunge…”?
May 6th, 2009 at 12:49 pm
Du menar det…? Annat var det på min tid… Axel Liffner: “Du har en tendens att svamla, Gunnar. Skärp dig!”
May 6th, 2009 at 9:10 pm
Ah, det där reagerade jag också på, men jag tänkte att Lokko körde på som om det var nittiotal igen: skamlösa referenser och citat som var tänkta att skjuta långt över huvudet på de allra flesta läsarna, så jag blev glad och tänkte “Det är som på den gamla goda tiden!”, och tänkte att han nog förutsatte att de läsare som fattar att det är Oscar Wilde blir glada och resten får skylla sig själva. Fast då märkte jag inte det där med att det skulle vara svåröversatt – det får det ju faktiskt att framstå som att han inte har riktig koll på läget.
May 6th, 2009 at 9:23 pm
Therese: jag börjar fatta att här finns en backstory som heter, ähm, Duga. Es gibt heta känslor om Andres Lokko. Han dök upp på min radar när OM för nån tid sen undrade om jag kände ham, vilket jag inte gör. Men sen har jag börjat läsa hans texter, och har mot min vilja blivit lite Finn-Fem-Fel:are. Det ska jag nu lägga av med. Sånt fräter bara sönder själen. Och det är inte rättvist mot en ung man som försöker bena sig en bana i London, good luck to him.
Vad jag däremot tänker fortsätta skriva om är den katastrofala bristen på grundläggande fact-checking på svenska kulturredaktioner.
May 7th, 2009 at 9:30 pm
Ursäkta, men finns det något skäl till att kulturredaktionen skulle vara bättre på fakta, bakgrundskoll, rättstavning etc än övriga redaktioner?
May 7th, 2009 at 9:58 pm
Helt sant, Thorvald, och jag har tidigare berört t.ex. DN:s utrikesfadäser. Men på alla andra avdelningar förväntar man sig inte (OK, call me old-fashioned) en stegrad form av allmänbildning som jag tycker man förväntar sig på en kulturredaktion.
Kulturredaktioner har ju (let’s face it) ett oproportionerligt stort fysiskt utrymme i tidningen – vanligtvis ett uppslag, minst – och det är ett utrymme som innehåller mycket mer polemik/åsikter (se UNT!) än tex utrikes och därför bör vara speciellt vaksamma på faktamissar.
Hade jag varit kulturchef för en dagstidning skulle jag ställt två frågor till en arbetssökande: (1) Var Gertrud en bra eller dålig mamma?, och (2) Förklara termodynamikens andra lag. Hade jag varit utrikeschef hade jag i princip bara bett att få se hans pass.