Här är
historien om hur 'Fåfängans fyrverkeri' mot alla rimliga odds
kom att heta 'Fåfängans fyrverkeri'.
Det var i början av 1988, jag hade just satt igång med översättningen
av Tom Wolfes roman, som alltså heter 'The Bonfire of the Vanities'
i
original. Och det var bråttom: jag tror Björn (Linnell, då
förläggare på
Norstedts) helt enkelt ville vara först i Skandinavien med att ge
ut den.
Då kommer Björn till London, i sällskap med Ann-Marie
Skarp, och vi
träffas över en drink på deras hotell. Under samtalets
gång nämner jag
något om titeln, när Björn plötsligt avbryter mig
och säger att de p.g.a.
brådskan redan bestämt vad den ska heta, så att omslaget
kunde ritas
och ligga färdigt när jag var klar. -Och vad ska den heta då?
frågade jag.
-Fåfängans fyrverkeri, sa Björn.
Det var nog mitt ansiktsuttryck (tappad haka, tefatsögon) som gjorde
att Björn frågade -Vadå, vad är det för fel?
Så fort jag hämtat mig började
jag förklara att det enda som var rätt i titeln var bokstaven
's'. För det
första, var i herrans namn kom 'fyrverkeri' ifrån?! 'Bonfire'
är ju ett bål,
en brasa - tänk Valborg, tänk Guy Fawkes, tänk Savonarola.
Och för det
andra - 'vanities' är ju för helvete inte 'fåfänga'
utan 'fåfängligheter' - tänk
Bibeln, tänk vanitas vanitatum, och återigen: tänk
Savonarola, tänk Florens,
tänk 1497. (Savonarola ansåg florentinarna ett förtappat
folk och brände
deras fåfängligheter på bål, det är en väldigt
berömd historia, slå upp det
i nån jävla uppslagsbok...)
Jesus H. Christ, someone get me a stiff drink... (tänkte jag)
Men då var det ju för sent, produktionens hjul hade redan
börjat snurra,
och en av de mest katastrofala felöversättningarna i svensk
litteraturhistoria
står där än idag och ser dum ut.
Jag svär mig naturligtvis fri från all medverkan i denna oprovocerade
attack mot allt vad historia, språk och förnuft heter. Men
varenda gång jag
får syn på boken rister det i själen på mig. Och
här är en underlighet till:
den norska översättningen heter Forfengelighetens fyrverkeri,
det vill säga
de hamnade rätt med 'fåfängligheten' men lika katastrofalt
fel med fyrverkeriet...
Jag fattar fortfarande inte varför, what possessed them? Den
danska översättningen
är däremot helt riktig: Forfængelighedens bål
- att ändra 'vanities' från plural
till singularis tycker jag är en liten frihet man mycket väl
kan ta sig.
Jag tror det enda man kan lära sig av den här inte särskilt
uppbyggeliga historien är,
som jag sagt många gånger förut: så kan det gå
när inte Kurt Aspelin ligger på.
GP - juni 2005