|
Gunnar Pettersson: PRESSYLTA
REDUX Arkiv:
oktober 2006 Tisdag 31 oktober
2006 - : - Let's go watch the crazies... Man ska i och för sig inte stirra på dom lytta, men låt oss ändå göra det i fallet 'Mad Mel' i Daily Mail. Som alltså totalt
blånekar allt som har med klimatkris att göra, detta med anledning av Sternrapporten (Indys sammanfattning här). Det tarvas nog nån mer freudianskt lagd än mig att tolka Mad Mels uppenbart djupa drift att
gå så långt ut i periferin i en fråga som den här, så till den milda grad att hon
till slut (medvetet?) gör det omöjligt för sig att backa. Som intellektuellt spektakel är det
lika gruesome som fascinerande, en slags Chainsaw Massacre of the mind. Och Steve Bells cartoon
om'et är ju "lite käck", som det heter i min forna hemstad. 0-0 mot AIK, som sagt.
Solen skiner. Kaffet brygger. Barça vinner. Elvis lever. You know it makes sense.
All of it. Måndag 30 oktober 2006 - : - Måndagssaxat (+) Radarparet David Leigh och Rob Evans (se gårdagens inlägg) skriver idag om nya manövrer kring den brittiska lagstiftningen om informationsfrihet,
ett av New Labours bedrövligaste politiska och principiella löftesbrott
(registrerartikel, rubrik 'Freedom of information
clamp-down'). Och så lanserar Guardian sin nya - suck... - kultur- och nöjesblogg... Där
blir jag, ska jag be att få tala om, en mycket sällsynt gäst. Världens mest typiska
Daily Mail-rubrik: 'Now a tax just for living in a nice area'. Oslagbart. Det här ålderstestet hos Andrew B är (dessvärre...) rätt
smilframkallande för mig. Söndag 29 oktober 2006 - : - Ganska vanligt förekommande på en söndag Först något så Johnny-Come-Lately som att skriva om gårdagens Guardian...
Nä, bara för att meddela att just lördagstidningen var exceptionellt bra, det
bindande beviset varför jag har rätt i att lägga Guardian som enda dagstidning i
väntrummet här på Pressylta Redux Hälso- & Skönhetsinstitut. Först David Leighs
och Rob Evans helsida om Al-Yamamah-pappren som regeringen
offentliggjorde av misstag. En anti- vapenexportforskare hittade dom och hann kopiera rubbet innan dom
beslagtogs igen. Sedan en lång och sansad och uppenbart länge planerad ledare om 'Iraq: The Point of Departure'. Som om inte annat sammanfattar ganska väl brittisk
vänster-om-mitten- konsensus just nu, för den som är intresserad. För det tredje Stuart
Jeffries lördagsessä om DNA-databasen, eller vad man kan kalla en genväg till polisstaten.
Boom-boom. 'Försöksapor ska lära sig gilla djurtester,' enligt DN. Dom ska alltså läras "samarbeta frivilligt"...! Vad snällt av dom, vad... humant av dom...!
Inte bara det: Smittskydds- institutet har löst ett mångtusenårigt konundrum: inte bara att djur känner
skräck och smärta, utan att dom också besitter fri vilja! Det är ju Nobelprisstuk på
den upptäckten... En sak bara: hur ska man veta att aporna verkligen menar det när dom går
med på att plågas till döds? Namnunderskrift? Enligt principen att silence means
consent? Nicka med huvudet för "ja", skaka på huvudet för "javisst"?
Vilken metod dom nu väljer: det är genialt, håll med om det. Heja Sverige. Fredag 27 oktober 2006 - : - Rubrik Lite sent påtänkt kanske, men jag vill bara påpeka att Ragnar Strömberg
faktiskt hade tillstånd av Via Dolorosa Uniteds kulturutskott att skriva den här recensionen. Bara så att ni inte undrar. Onsdag 25 oktober 2006 - : - Thank God for atheism Det är först nu jag kommit att läsa Terry Eagletons föredömliga sågning
av Richard Dawkins nya bok 'The God Delusion' i LRB. Föredömlig, därför att Dawkins
är en människa som sannerligen inte gör oss sekularister några tjänster.
Framför allt i det att han är uttalad 'ateist', gudsförnekare, dvs. han definierar sig
enligt just det han förnekar existensen av. Ateister är en slags rationalismens pajasar,
som de religiösa har all rätt att gapflabba åt och som får alla oss andra att
bara känna oss pinsamma å förnuftets vägnar. Mer religionskunskap. Anne Applebaum skriver utmärkt
på Slate om slöjdebatten, taking the words
right out of my mouth. Det har varken med religion eller kvinno- förtryck att göra, it's just bloody rude...! "Religion är ett av många misslyckade försök att popularisera
konsten," var Ezra Pounds gloriöst elitistiska slutsats. Tisdag 24 oktober 2006 - : - In i skymningslandet... När till och med Margaret Beckett, utrikesministern, talar
om "katastrof". När till och med Daily Telegraph förespråkar reträtt. När en allt klarare majoritet (61%) vill ha ut brittiska trupper före årsskiftet. DÅ - vill
Melanie "Mad Mel" Phillips ha mera krig!!! Om det går att beundra kliniskt vansinne,
så beundrar jag uppriktigt sagt den här människan. Unbelievable. (Via bl.a. Jon Henley och Andrew B) Den här storyn är väldigt va-ska-man-säga Times-post-Murdoch...
Men den är kul. Inte bara själva arrangemanget, utan att hon inte ens var särskilt bra på
att städa! Litteraturvetaren Magnus Röhl skriver
en understreckare om det alltid högaktuella ämnet pekoral. Men om nån kan förklara vad Röhl menar med den här
meningen så vore jag tacksam: "Tyskans literarisches Machwerk, engelskans
dud production, franskans galimatias, norskans (utilsiktet) latterlig skrift, danskans
ordskvalder är några slumpvis utvalda exempel som antyder att 'pekoral' ingalunda
tillhör de internationella orden". Det är väl så nära logisk pekoral det
går att komma. För övrigt har jag aldrig hört talas om uttrycket 'dud production'. I alla
fall i UK står väl den närmaste motsvarigheten att finna i William Topaz McGonagall
och de olika adjektiv som formats efter hans namn. Avd. Mini-hurra: En scumbag mindre i den här världen. Måndag 23 oktober
2006 - : - Questions, questions... Hur skojig kan en Ahmadinejad bli? Han har nu uppmanat
iranska nationen att knulla fram en baby boom så att dom bättre kan "hota västvärlden"...!
Hota med bebisar!? Inte så mycket Gulfkriget som Gullkriget, med andra ord. Inte så mycket
Taliban som Talibarn. "Isn't it time
we ditched the newspaper leader writers?" frågar, tänkvärt,
bloggaren Jeff Jarvis i dagens MediaGuardian (skrålla ner + registrera). Är det nån som vill se en av de vackraste sportbilder som finns? Gå hit, klicka på Leif Andersson-storyn - et voilà! Leif Andersson hade händer som
dasslock. Jag har hans autograf nånstans. Söndag 22 oktober 2006 - : - Det funkade Sascha Baron Cohen tackar tydligen nej till inbjudan att åka till Kazakhstan...
Mitt konsultuppdrag för de kazakhstanska myndigheterna slutade med andra ord i
klar framgång, för nu framstår Borat naturligtvis bara som feg och arrogant.
Särskilt med tanke på att Cohen alltid gjort en grej av att stanna kvar i
rollfiguren hela vägen ut, till och med när våld och kaos hotat på liveframträdandena. Mitt nästa pr-konsultuppdrag blir desto knepigare... Alltså,
man får i mina ögon göra mer eller mindre vad man vill om man bor i Djursholm: prata genom
näsan, bära kravatt med randig skjorta, heta Fredrik, ha tofsar på skorna - men
man får aldrig-säger-aldrig ta sin boll och gå hem på det här gnällpatetiska
viset. Och än en gång, vad är det jag alltid sagt om seriösa
tidningar...? Här är
nätupplagan. Så ska jag be att få meddela att Ergun i specerihandeln runt hörnet just
klarat provet för att bli brittisk medborgare. "Vet du när St George's Day
är?" frågade han mig triumfatoriskt i morse. -"23 april, Shakespeares födelsedag" sa
jag. Och gjorde honom lite besviken. -"Året när kvinnlig rösträtt infördes då?"
försökte han igen. Jag blandade ihop det med Sverige och sa "1921". -"Nä-hä'ru!
1918!" Och Ergun avgick till slut med 2-1-segern: jag föll på året för den första legala skilsmässan i
Storbritannien (1867, om jag inte minns fel...). Smajlet över hans före detta turkiska nuna var
kilometerbrett, jag lovar. Torsdag 19 oktober 2006 - : - Kort, som livet... Kazakhstans ledande personligheter läser
Pressylta! Det är ju den enda slutatsen man kan dra, eller hur? (Se inlägget från 4 oktober nedan) Detta via Andrew B...
Kolla bildtexten: OK, det är inte den katten. Men det är en katt. Onsdag 18 oktober 2006 - : - Rubrikernas dag Det må vara så mycket digitalt och podcast och hejsan-tjosan det vill
nuförtiden, ibland ramlar BBC ändå tillbaka i sin gamla härliga fyrtiotals-,
"This is Alvar Liddell bringing you news of
fresh disasters"-stil. På förstasidan
idag får vi oss till livs rubriken 'Royal tour'
med ingressen 'Lithuanians express their enthusiasm over Queen's visit'. Jag menar, 'express their enthusiasm' är ju
kritstrecksrandigt språk, det är makassarolja och piprök och bekväma fåtöljer och la-di-da hela
vägen fram. Själva artikelrubriken har samma fläkt av anno dazumal (och en
flagrant brist på genitiv-s...): 'Queen
visit brings excitement to Lithuania'. Äntligen får balterna uppleva den karisma som omger nedärvda privilegier och oförtjänt rikedom. Och i Daily Express fortsätter
retrotrenden, med huvudrubriken 'Vera Lynn leads battle to save our
post offices'. Det är ju nån jävla time-warp vi hamnat i... Vad näst? Smörkuponger? Gengasbilar? 'Angrep elev med dammsugare' (DN). School sucks,
man. Tisdag 17 oktober 2006 - : - Idag på Pressylta: A unique blend of psycho- therapy, practical assistance and
unwavering
emotional support Det må vara av strikt lokalt intresse, men jag kan inte låta bli. För
idag vaknar vi till nyheten
att Camilla Batmanghelidjh blivit korad Woman of the Year. Pressyltas reaktion? Hmmm... Jag råkar ha erfarenhet av hennes arbete och hennes
filosofi vad gäller hur man hanterar problembarn. Det står i BBC:s artikel att
tusentals kunnat dra fördel av hennes "unique blend of psychotherapy,
practical assistance and unwavering emotional support". Huruvida psykoterapin har funkat
på något mätbart vis under åren hon hållt på, ja, låt oss säga att det återstår
att reda ut. Och hennes unwavering emotional support för ungarna är inte att ta miste
på, även om man kan diskutera fördelarna med att vara såpass unwavering. Men det är "practical assistance" som sitter i centrum av hennes
filosofi: hon mutar helt enkelt ungarna med cash så att dom ska uppföra sig. Det är därför
hon måste ägna så mycket tid åt fundraising, det går åt tusentals pund i veckan.
OK, det ultimata testet är förstås: funkar det då? Och den frågan är långt ifrån
besvarad. "Batman-" i hennes efternamn handlar alltså inte så mycket om
Läderlappen som hundralappen. Boom-boom. Nu till lite gladare nyheter: ännu en avgång i faggorna! Farsen börjar anta Wildean proportions: "To
lose two might be unfortunate, to lose three just seems careless." Hitchens recenserade häromdagen Steadmans bok om Hunter S.
Personligen beundrade jag Thompson mer som narkoman än som författare. Bortsett från Hells Angelsboken tycker jag det mesta han skrev var self-indulgent crap. Idag ska jag åka rutschkana, tänkte jag. Fast det hade ju varit ännu
bättre om det fanns en pool nere vid botten. För sånt gillar jag. Plask,
alltså. Måndag 16 oktober 2006 - : - Avgång spår 9, samt ögonstuds (+) Håll med om att Stegös avgångsbrev
blir den slutliga bekräftelsen på ett intryck som blivit allt starkare under hela historiens resa, i alla fall för mig:
det här är en fantastiskt arrogant människa, nästan beundransvärt arrogant. Liksom, OK
jag har kanske gjort fel, kanske, men hur vågar ni ifrågasätta mina motiv och hur
vågar ni hindra mig från att rätta till mina, kanske, misstag! Good riddance to bad rubbish, blir Pressyltas slutsats. (+ Independents Europakorre Stephen Castle kallar
idag Reinfeldts första veckor "farcical"...) Jag tror det var via Stattin
som jag fick upp ögonen för bloggen Weird
Science, helt och hållet ägnad teve och teveserier. Tevetittandet som extremsport.
Very strange. Det är nog nåt postmodernistiskt ironiskt. Hur som helst, detta
segues neatly into (sv: "detta segverar nätt in på") en mini-obsession
jag haft under mitt eget tevetittande dom senaste dagarna. En god vän som är skådis
berättade nämligen i förra veckan att man ska kolla hur många skådisar i
teveserierna som har blå ögon! Och så gör man det - och det visar sig att det är nästan
alla! Vart tog alla mörkögda skådisar vägen?! Nej, vad som förklarar den blåögda
över- representationen är helt enkelt en ljus- och kamerateknisk egenhet, nämligen att kameraljus penetrerar blå ögon mycket djupare än bruna, vilket gör
att "ögonspelet" under såna ljusförhållanden blir så mycket
livligare än vad som är fallet med bruna, i vilka ljuset har en tendens att bara studsa
tillbaka och därmed förmedla en "kyligare" blick. Säga vad man vill om Pressylta, alltid lär man sig något. Särskilt på
måndagar. Avd.
Damning-with-faint-praise: "Everything he's done is fairly famous"
(Tom Lubbock om David Hockney, som vanligt onätat) Bildningsnivån hos Daily Express' läsare är uppenbart
ett allvarligt problem för tidningen: detta verkar vara första ledet i en kampanj. "Community Secretary" Ruth Kelly (f.d. skolminister) har satt sig före att utrota "religiös extremism". Ruth Kelly är medlem i Opus Dei, och
utövar som sådan regelbundet självplågeri, bland annat genom att fästa ett spikband runt
låret. Men men... Det kanske funkar. To
catch a thief, och allt det... Söndag 15 oktober 2006 - : - Titt som tätt på en söndag På tal om Telegraph.
Idag har dom två rubriker som sammanfattar tidningens så långvariga dilemma. Huvudrubriken lyder "Brown's pensions raid
costs £100 billion", dvs. en klar anti-Labourvinkel avsedd att skrämma vettet
ur en av deras viktigaste läsarkategorier, Gerry and the Atrics. Och så längre ner på
sidan: "The scissor sisters" som handlar om kvinnor och self-harm, en rubrik som
försöker vara hip och popreffig men som naturligtvis bara blir klantig och
smaklös. Nr. 47 i den rullande serien 'Hurra vad vi är bra!': Den här gången är
det Times, som skriver om, ähm, svenska hus... (Eh?) Den stora nyheten är förstås arméchefen General Sir Richard Dannatts
famösa inhopp i Irakfrågan i torsdags, ett klart politiskt traditionsbrott för
att vara någon i hans position. En slags konsensus har utvecklats sedan dess: bra sagt,
modigt, bladet-från-munnen, ett sanningens ord, etc. Men Simon Jenkins ska som
vanligt tycka motsatsen. Fast ibland kan hans contrariness-fetish
bli lite utstuderad, och så är väl också fallet här, syns det mig. Men läsvärt ändå. Jag tyckte som sagt att Stegö Chilo skulle gjort en Streisand och sagt
"Why don't you shut the fuck
up?!" Det är uppenbart att hon tagit mitt råd alldeles för personligt. Torsdag 12 oktober 2006 - : - Mina händer är bundna Tänk att det bakom en enkel hyperlänk och en simpel website som denna kan ligga så mycket intrig, mörkläggning, fulheter. Men mina händer är bundna. Jag
måste förbli stum. Nej, jag kan ingenting säga om allt det som gjorts - och
inte gjorts! - för att hålla mig borta från Nya Estrad den 9 november. En sak kan jag
emellertid lova. Jag ska denna dag som idag är, inför notarius publicus, skriva på
två pappers- lappar, den ena med vinnaren i tävlingsklass 3 ('Varmrökt småkorv, smal
[fårtarms- storlek, ex wiener, prins]') och den andra med vinnaren i tävlingsklass 8
('Sylta, aladåb'). Båda papperslappar kommer att
förseglas och bara öppnas när den så kallade "tävlingen" är avgjord. Och ni charkvänner bland
Pressyltas läsare (you know who you are) kommer då att kunna sälla er till de tusenden - nej,
miljontenden! vars röster så sällan blir hörda men vars verop skallar över den korv-
och skink- mumsande världen: "Travesti!" - "Skojarfasoner!" -
"Oredlighetsmän!" I rest my case. Onsdag 11 oktober 2006 - : - Några snabbisar (+) Nyhetsdagordningen på nordkoreanska tv-nyheter i måndags (via Guardian):
(1) DPRK Successfully Conducts
Underground Nuclear Test; (2) Commemorative Stamps Issued; (3) Nepalese Library
Delegation Arrives; (4) Floral Basket to Kim Jong-Il. Nyhetsdagordningen på SVT idag 18-tiden: (1) Kulturministern beklagar
händelsen; (2) Reinfelt ger Stegö-Chilo en ny chans; (3) Stegö-Chilo i fokus i
partiledardebatt; (4) Kommentar K-G Bergström: "Det är mycket allvarligt"; (5)
Fri entre på museer slopas. Spread the news (via
Indy): "LSD helps alcoholics put down the bottle". You mean
- those pink elephants
are real...? Stegö-Chilo (det är som en smitta): varför gjorde hon inte bara en
Streisand...? Det skulle jag gjort. Vad skulle varit mer uppfriskande i det läget, för att
markera en ny och handfast kultur- och mediepolitik...? "Just shut your face!" I stället för allt
detta hymlande och handvridande, när alla vet att hon - titta på
presskonferensen bara - i själva verket Inte Ger Ett Flygande Knull vad alla andra tycker om
saken, let's face it. + Skam till sägandes hade jag ingen som helst koll på vad 80-talsMUFfare
som Stegö och Reinfelt hade som policy vad gäller tv-licensen på den tiden. Vad
Isobel skriver nu i kväll är ju räkmacka med extra dillsmak: om ingen tar tag i det här
på stubinen så blir det ju att dödförklara svensk nyhetsjournalistik en gång för
alla, oder was? Och säga vad man vill om svensk borgerlighet, men inte är den särskilt
attraktiv när lampan lyser från vissa vinklar, håll med om det. Tisdag 10 oktober
2006 - : - Death of a Telegraph (+) Igår kväll var det den omtalade Death of a President på More4 (på IMDb här kan man se trailern). Utan tvekan nåt av det mest imponerande jag sett på ett
bra tag, skickligt avvägt mellan drama och dokumentär, trovärdigt in i minsta
detalj, drog inga överdrivna växlar på Dick-Cheney-now-in-charge-grejen, mer än
plausibelt att låta oskyldig syriskfödd man take the rap, medan den skyldige (far
till stupad iraksoldat) går fri. The verdict måste nästan bli 9.5/10. Daily Telegraph får sin tredje chefredaktör på tolv månader (här Greenslade om'et). Det är nästan (nästan, alltså) så man tycker synd om dom, för just nu -
egentligen sedan Conrad Black var tvungen att sälja till bröderna Barclay - är den
totalt och pinsamt riktningslös, lika långt ifrån den gamla klassiska Telegraph (med
bl.a. en briljant inrikestäckning, och läsvärd konservativ opinion) som den är
från den nya, bells-and-whistles multimediaversion man nu planerar. Så här ser
framtiden ut, enligt nya chefen
Will Lewis: "...readers want [...] text in the morning on the web, on mobile phones or
in print, video at lunchtime, audio in the afternoon, 'click and carry' printouts for
the commute home, and online communities in the evening." På vilket min reaktion är: bollocks. Man skulle ju inte få nån tid över
att gå på dass. En sån grad av nyhetshunger bland The Great Unwashed tror jag enbart
gäller vid Stora Händelser typ 7/7, absolut inte till vardags. Vilket väl är just
det som alla trender har handlat om dom senaste åren, nicht wahr? Varför inte göra en
jävligt bra tidning i stället? -Nå, säg oss nu, Dr Paisley, vad tycker ni egentligen om katolska
kyrkan? -"There is no night
as dark as papal midnight. No dungeon so loathsome as that of the woman of Babylon.
No chains so fettering as the chains of the Antichrist of the Seven Hills. No
slavery so degrading as the slavery of the Mother of Harlots. [...] I recognise what seed
she is of. She is the seed of the serpent, the offspring of Belial and the progeny of
Hell. Her eye gleams with the serpent's light. Her clothes reek of the brimstone of
the pit." -Fortfarande lite tvehågsen, alltså...? (Citerat i Independent med anledning av detta) Måndag 9 oktober 2006
- : - Amis is in the fart again... ...som vi brukar säga i hemma Sverige. Han kallar unga islamextremister 'miserable bastards', och även om det naturligtvis finns mycket annat att säga om
dom, så kan man väl inte annat än nicka lite lätt i medhåll. Värt att begrunda är
också att Indy väljer att rapportera detta under kategorin 'Enjoyment'... Bring the fun back into anti-religious abuse! På samma tema: geneticisten Steve Jones på UCL här i stan blev idag utnämnd till 'Secularist of the
Year'. Äntligen! Idag är det National Poetry Day, dessutom, och kungl. hovpoeten Andrew
"Poetry in" Motion blir intervjuad i samband därmed i BBC:s magasin. Minnesgoda
läsare kommer ihåg att jag medverkade med ett par egna bidrag på Pressylta när det
begav sig i fjol. I år blir det en kort dikt av Ezra Pound kallad "Neath Ben Bulben's
Buttoks Lies". Neath Ben Bulben's
buttoks lies Bill Yeats, a poet
twoice the soize Of William
Shakespear, as they say Down
Ballykillywuchlin way. Let saxon roiders
break their bones Huntin' the fox thru dese gravestones. Söndag 8 oktober 2006 - : - Sådär ganska regelbundet på en söndag "MySpace put-up job obviously not
Hitchens" står det på hitchensweb. Det är ju nåt helt övergulligt med det där "obviously"... Indy on Sunday kör en kommentarsamling
om 20-årsjubileet, som i papperstidningen illustreras med det första numrets förstasida, tillsammans med gårdagens.
Den förra är en riktig tidningssida, dvs. den innehåller nyheter. Den senare ser ut
som en rätt misslyckad Röda Korsetaffisch, med bara ordet WHY? som rubrik (med
anledning av hittills uteblivna coroners' reports för stupade iraksoldater: klart
upprörande, alltså, men ändå...) (Här kan man för övrigt se alla Indys förstasidor,
upptäckte jag just). Och News of the World
fortsätter jaga Tommy Sheridan... Det här kan bli en
klassiker, tror jag. Och Sunday Express har en jävligt konstig historia
(inklusive stavfel i rubriken) om att ingen vill vara kompis med Earl Spencer, Dianas bror... Big surprise, för
det här rör sig om en av den här planetens mest motbjudande typer. När han gifte sig med
sin andra fru, som var anorektiker, höll han ett brölloptal till henne där han sa,
"They say one should stick by one's
spouse through thick and thin. Well, Caroline is certainly thick, and she's certainly
thin..." Följt, tar jag för givet, av ett sånt där överklass-fnarr-fnarr... Lördag 7 oktober 2006 - : - Till frågan om imperativ och gratistidningar Skrålla ner lite grand på GT:s
hemsida, till vänster, där dom annonserar gratisbladet City. Parollen är "Få tidningen". Kan det vara så att gratistidningsrevolutionen
faktiskt har sprängt en av grammatikens sista vallar, nämligen att göra imperativ
av verb som bara inte kan bli imperativ: "Få, din jävel!" För
det är ju just det som är problemet med gratistidningarna. Jag pratade med en kolportör för (Murdochs) thelondonpaper i Clerkenwell igår: dom får en totalt serious bollocking om dom inte
lyckats ge bort sin hög på den utsatta tiden 16:30-19:00. Tre gånger försökte han ge en
till mig, och det efter att jag redan - självmant! - hade bett honom om ett ex, och han
(saligt leende) hade gett mig den... Och, tydligen, management länsar soptunnor och
draggar kanaler efter bortkastade ex: Soggy news? You're fired, son... Verbet "få" är ett av våra allra intressantaste ord. Kurtans
"fådda blommor", som bara ett exempel. Försök översätta Brechts Mahagonnyparoll till svenska:
"Hier darfst Du alles dürfen" - och skicka mig resultatet, if you dare. "Få ont" - how weird is
that...? "Kan jag få en grillad med bröd och vanlig senap, tack?"
- "Nej, du får betala tolv kronor för den." I rest my case. Och här är en konstighet på engelska. Förr i världen, när man köpte (till
exempel) sin korv sa man alltid
"Can I have a saveloy in a bap, please, easy on the moutarde..." Men ett grammatiskt generationskifte har ägt rum, numera heter det
"Can I get...". Och här är det riktigt skrämmande: ingen vet varför! Maila gärna andra verb som inte går att imperativisera ...
"Händ!" (nej, det hör man i en fejkad seans, till exempel) ... "Syns!" (nej, samma) ...
"Se ut!" (kanske) ... "Var!" (njae) ... "Vet!" (lysande!) ... Torsdag 5 oktober 2006 - : - En värld full av sneseglare [Ni som förväntat er ett inlägg betitlat 'No pasaran': sorry, det är
censuren som har varit framme. Kom ihåg vad vi kom överens om för ett tag sen:
"Beauty fades, dumb is forever"] "Muslimsk polis slipper bevaka Israels ambassad" är annars det stora
blaha:et idag. Garton Ash skriver - aningen mesigt som vanligt - om
yttrandefriheten och islam. Och högerextremistiska Vlaams Belang i Belgien uppmanar
judar att ställa upp på deras sida i kriget mot islam. Och (länklöst, dessvärre) en pojke i
Skottland får inte åka med skolbussen eftersom han inte är katolik. Jag menar. Ärligt talat. Onsdag 4 oktober 2006 - : - Avd. Big Mistake (+) Kazakhstans ambassadör i London går till angrepp mot Borat i Guardian idag, ett helt förnuftigt och resonabelt angrepp till yttermera visso, men just
därför också så mycket mer kontraproduktivt. Varför i hela friden sa ingen nåt innan
han satte penna till papper? Man har bara två strategier i såna lägen, ers
excellens, och den ena är "ignore
it and it will go away", den andra att out-outrage the bastard: bjud in honom på statsbesök, ge honom medaljer, förläna honom ett antal
ungmöer och ungston, und so weiter. Bara inte resonabelt, inte förnuftigt. Glöm
aldrig den f.d. eskatologen Ingemar Olofssons visdomsord: "Förtala är silver,
förtiga är guld". "[V]ilken heterosexuell man har inte någon gång förälskat sagt:
Din fitta är så vacker!" Not
me, you foul-mouthed bastard, wash your mouth out this instant!!! Alltså, om det i Sverige fanns en motsvarighet till anti-social behaviour
orders så skulle vi ju slappat en på Jan Myrdal för länge sen, eller hur?
Disgusting. Jag skyller på föräldrarna. Senare: Det här är förmodligen en definition av helvetet i nåt avlägset hörn av världen, men ända sedan jag citerade Myrdal i det ovanstående kan jag
inte för mitt liv få Gun Kessle ur huvudet... Aaaaaaaaaaaaargh...!!!!
Terapiiiiiiiiiiii...!!! Tisdag 3 oktober 2006 - : - "Tillgång på lik... "...är naturligtvis en förutsättning, säger
[rättspsykiater Marianne] Kristiansson" i Svenskan idag, angående nekrofilmålet. Redigerarna väljer sedan att lägga
detta hennes påpekande som lead-in på ettan - men stryker ordet "naturligtvis"...! Fenomenalt. Det var väl inte så länge sen Aftonbladet rubricerade nyheten
att självmord tenderar att ha med depression att göra. Vi får nog lägga in
allt sånt här under överrubriken "Exclusive: Bear Shits in Wood". Bullens har ett nytt inlägg! Och länkar till bandykorven!! Fy fan, tårarna börjar faktiskt välla här, det är ju nästan så man vill flytta hem till Sverige
igen, det är så... så... vackert, allting. Måndag 2 oktober 2006 - : - Det är måndag morgon... ...och mitt huvud känns så ungt. (Eh?) Stephen Glover skriver (onätat) i sin kolumn i Independents mediabilaga
att ett drygt år efter Guardians berlinifiering står det klart att det varit en
publicistisk framgång men en ekonomisk besvikelse, milt uttryckt. Glover räknar på en
tioprocentig ökning reellt, vilket inte kommer i närheten av Indys ökning efter
tabloidisieringen. Skulle det varit lige meget, frågar han, att ha gjort en tabloid av Guardian i stället
för en berliner, och därmed sparat miljoner, eftersom man inte behövt nya
pressar? Hade Guardian varit ett aktiebolag och inte en stiftelse så skulle ett flertal
huvuden ha rullat vid det här laget, menar Glover på. Tommy Sheridan-historien bubblar
vidare. I Mr Sheridan har vi ännu en i raden av en människotyp jag nämnt förut: Derek Hatton, George Galloway, och vad
gäller den gamla göteborgsvänstern: no names, no packdrill... Det vill säga
socialister i Armani- svidar (dom har inte smak nog att välja Paul Smith) som bjuder på
rabble-rousing vänsterpolitisk svada ihop med ett påtagligt fördomsfritt förhållande
till stålar, brudar och sanningen. Antingen har News of the World hittat en riktig kalkon i
den här videon och åker dit på flera hundratusen i skadestånd, eller också handlar det
om the sucker punch och Sheridan får dubbelsiffrigt i klinkan. Great stuff. Vore det inte bättre om man införde mingelskatt i Stockholm, särskilt
runt Stureplan? Söndag 1 oktober 2006 - : - Oktoberfest (nu med extra +) Hittills är det väldigt mycket väder i oktober, jämfört med september och
Hawaii, som bara två exempel. Det är åska och ösregn, solsken och blåst,
mörktunga moln och stureplansjeansvita om vartannat, det är så man inte vet varken
in eller ut, särskilt inte i lä. Och kom ihåg: one day
all this will make sense to you. Observer skriver om Independents 20-årsjubileum, och dåvarande
Guardianchefen Peter Preston om det ständiga krisläget på tidningen vid tiden.
Independent on Sunday skriver ingenting alls. (För övrigt, en liten skojig detalj:
Observers media- sidor är inkluderade inuti Businessdelen, men i splashen längst upp på
förstasidan står det alltid - utan undantag - fel sidonummer till mediasektionen:
idag står att den börjar på sid 11 när den egentligen börjar på sid 9. Nåt internt
skämt, antagligen). Och Rolle får vara hur don't-mention-the-war han vill, men med detta tror jag vi klarar oss kvar. En slags psykologisk gräns är sprängd. Och nu ska jag gå och göra mig en baconmacka, faktiskt. Med en pilsner
bredvid. Festligt värre, alltså. Och medan jag åt den mackan läste jag att det nästa vecka är 40 (fyrtio!)
år sen frågan för första gången ställdes: "Who Are the Brain Police?"
Nästa lördag 10.30 GMT sänder BBC Radio
4 (programlänk finns ej) ett program om jubileet, och om Zappa själv, av - wait for it - Germaine Greer. Freak out, indeed... |
|