Gunnar Pettersson: PRESSYLTA REDUX

Arkiv: december 2006

Söndag 31 december 2006 - : - Ett ögonblick, herr dödsredaktör!

För det första en bra "anti-runa" över Gerald Ford, av Hitchens i Slate. För det

andra - och den är visserligen några dagar gammal - en helt lysande runa över

f.d. BBC-styrelseordföranden Marmaduke Hussey (jo, jag lovar) av Dan van der

Vat i Guardian från i onsdags. Den senare bevisar min gamla tes att ordentliga

runor av det här slaget - kunniga, djupgående, på generös längd - borde vara

stapelvara också i exempelvis svenska tidningar. van der Vats text är en perfekt

kombination av, å ena sidan, hövlig men frän personteckning och å andra sidan

briljant socialhistoria, sammanfattad redan i inledningen, och expanderad i det

fortsatta. Skulle jag tänka mig ett drömjobb så vore det alltså som dödsredaktör

på någon av våra rikstidningar. Det är ju inte minst ett jobb som kräver noggrann

planering, och ju noggrannare den är desto mer komiska kan resultaten bli. När

poeten John Heath-Stubbs dog för nån vecka sen publicerade Guardian en runa

över honom av vännen Michael Meyer. Som själv dog år 2000. Nu har jag inte

lyckats få reda på om Heath-Stubbs skrev Meyers Guardianruna, men det är ju

långt ifrån otänkbart. Vilket lajbans jobb, håll med om det...

Jag gav 2005 titeln "a shit-hole of a year", och det var det. 2006...? Inte fullt så

illaluktande, kanske, men inte heller på tillräckligt bekvämt avstånd från latrin-

dofterna. Kalla det "a whiff of disinfectant of a year".

Vi ses i 2007. Ni hittar mig i baren, som vanligt. Häpp.

Fredag 29 december 2006 - : - Profetior för 2007!

Januari: Expressen surar och ber om ursäkt för att den finns till.

Februari: Andreas Malm gör slag i saken och tar värvning i Hizbollah. Befordras

omedelbart till menig.

Mars: Bonniers hakar på den borgerliga trenden och satsar på högkultur, lanserar

tidningen 'Eliten och vi'.

April: Andreas Malm muckar från Hizbollah. "En gammal knäskada".

Maj: Kristian Lundberg recenserar den nu befintliga "Fruktans makt" av Britt-Marie

Mattson. Förklarar den "lika dålig som vanligt".

Juni: Expressen ber än en gång om ursäkt för att den finns till. Skyller på "brister i

rutinerna".

Juli: Simon Jenkins i Guardian hittar oväntat en fråga om vilken han tycker likadant

som alla andra. Dränker sig.

Augusti: 'Eliten och vi' blir gratistidning.

September: Jan Guillou får oväntat stipendium. Skjuter sig med älgstudsare.

Oktober: The Independent lägger med en ny insert för att locka läsare: The Guardian.

November: På nerläggningsfesten för 'Eliten och vi' uppstår för första gången i Stockholms

mediehistoria ett vimmel i vilket ingen syns. Inte en kotte.

December: Jesus återuppstår. Aftonbladets löpsedel: SÅ BLIR DIN NYA BORÄNTA

Torsdag 28 december 2006 - : - En värld håller andan...

...inför morgondagens nypremiär på Pressyltasuccén från december 2004: PROFETIOR

INFÖR DET KOMMANDE ÅRET! Ni som var med på den tiden minns hur profetia efter

profetia med rent kuslig precision gick i uppfyllelse under 2005. Spooky. Ni som inte

vill veta nåt om 2007 bör alltså vänta med att komma tillbaka till Pressylta till efter

nyår. This is not for the faint-hearted.

Onsdag 27 december 2006 - : - Stop press! Hold the front page!

"Trött krogbesökare glömde gå". Jag är stum av beundran för den G-P-rubriken idag.

Helt förstummad. Snacka om the first draft of history... Och håll med om att rubrik-

sättaren på Expressen måste andats in lite rock'n'rolltobak strax innan han skrev

"Föräldrarna bör vara yngre än idag"... Eh? Och ängsel- och hypokondriker-Sverige

rears its ugly head again: "Farligt leka med magneter"... I don't see the attraction,

myself (boom-boom)...

Hur som helst, nu har jag äntligen hittat receptet på världens godaste ketchup (det

låg begravt under rasmassorna på den gamla macken) och man får väl säga att det

är enkelt på gränsen till brutalistiskt. Men svingott, bland annat till grillat. Den heter

"Salsa rojo 'Sa Taulera'" efter restaurangen som uppfann den. Here goes: 2 liter

ketchup + 1/2 flaska Lea & Perrins Worcestershire Sauce + 1/2 flaska tabasco +

10 stora, saftiga, förkrossade vitlöksklyftor. Blanda gärna i maskin. Fill. I. Babba.

Tisdag 26 december 2006 - : - En annan dag

Försök nu hantera er besvikelse, men det blir ingen medaljutdelning idag, beroende

på att nån kastat alla kapsylerna. Det betyder dock inte att den här julen varit helt

renons på goda nyheter. Dan före dopparedan kom en undersökning från Guardian/

ICM som visade att hela 82% av britterna anser att religion är mer av ondo än godo,

plus en massa andra matiga siffror, och en bra ledare sammanfattade de slutsatser

sansade människor måste dra. Plus då detta att rättsfallet jag skrivit om så mycket

på sistone kommer att gå vidare till högsta instans, så att dessa perversa domslut

förhoppningsvis kan kasseras till slut. We live in hope. Plus då att GAIS sajnat unge

Anatyoli Ponomarev, som bland annat spelat för Real Mallis (som Forster sa: "Only

connect"). Plus då att kylen är full med jamon serrano, riktig dansk prickekorv, samt

en mycket fin liten kasslerbit, som jag inte tänker dela med mig av. Blähä.

Söndag 24 december 2006 - : - Merry Winterval to you too

McKennitt v Ash I: One of the fruits of thousands of years of human progress and

civilisation is the saying 'It ain't over till it's over'. As some of us half-predicted,

Niema's representative David Price has decided to proceed with an application

for the case to be heard by the House of Lords. As I understand it, there will first

be a written submission, followed by an oral one, and the whole process looks

likely to take at least a year. I will report back when I know more detail.

McKennitt v Ash II: Meanwhile, an interesting little brouha erupted in the Toronto

Globe & Mail last week. First of all, Michael Posner wrote a straight report on the

outcome of the appeal court hearing, in which he said (among other things) that

Loreena did not question the veracity of the various injuncted sections of Niema's

book, but objected only to the breaches of her privacy that they represented. Not

so, said Loreena in a response. On the contrary, for Loreena the book read more

or less like a work of fiction. (Incidentally, I'm paraphrasing here because the

articles are all pay-per-read and I felt very mean all week... However, you can

access them all by typing "mckennitt" into the Globe & Mail's search box). Niema

then came back with the (as yet unpublished, as far as I can see) not unreasonable

response "Why then did you not sue for libel, instead of breach of privacy?" This

is Niema's letter in full:

The trial Loreena McKennitt refers to (in answer to Michael Posner's article on

December 15) was conducted on a breach of privacy basis, not on a libel one. 

Had I been accused of libel I would have had access to crucial documents which,

I believe, would have changed the outcome of the trial.  I did not have access

to them, however, because they were "private".  Also, Ms. McKennitt was able

to afford a top team of barristers and solicitors, whereas I ran out of money

several days before the trial and had to defend myself without time for preparation

or legal knowledge.  Talk about a David and Goliath event.  Ironically, some of the

private matters McKennitt objected to were already in the public domain, put there

by herself, others were as inconsequential as saying someone had taken an aspirin

for a headache or vitamin C for a cold. Initially Ms. McKennitt wanted the entire

book banned, however, freedom of expression has not been entirely eroded. 

Niema Ash

Also, should you feel like spending more on pay-per-read in the Globe & Mail, do

spend it on a right-on piece by Doug Saunders headlined "Privacy isn't a 'right'. It's

an indulgence".

Torsdag 21 december 2006 - : - Klimatproblem

Björnar har slutat gå i ide. Dammråttor har börjat duscha. Älgar har slutat slåss.

Passgångare har börjat marschera.

Ducka, grabbar.

Onsdag 20 december 2006 - : - Plock'n'roll

Jag ville länka till den här Indyartikeln i måndags men det är först nu den blivit nätad:

Louise Jacks raktuppånerlista över Daily Express förstasidor om Diana under 2006.

Jag tror inte jag nånsin sett en liknande presskampanj, och om ABC-siffrorna är nåt

att gå efter så verkar läsarna ha tröttnat rätt ordentligt på det hela. Även om man

själv kan ha tvivel om sakfrågan, så ger ju själva obsessandet (sorry) ett påtagligt

oprofessionellt intryck.

Och från just Daily Express (och många andra tidningar för den delen) en rubrik som

perfekt sammanfattar den militant-paranoida reaktionärpopulism som präglar så mycket

av brittisk press: "Police killer escapes in veil". Oslagbart.

Tisdag 19 december 2006 - : - A dickhead writes

Säga vad man vill om att recensera obefintliga böcker, men denne Kristian Lundberg

väljer mycket sportsligt att inte göra sig själv några som helst tjänster i sin avskeds-

text i HD igår. What a prick. Själv hade jag aldrig hört talas om honom före detta,

men man får ju ta för givet att han besitter alla de mänskliga och litterära kvaliteter

som berättigar en såpass giftig blandning av självömkan och arrogans. Fuck you,

poor me, liksom. Wow.

(Dessutom är det ju ett jävligt skralt försök till förklaring/ursäkt, det här med att han

bara velat se hur spaltfyllan tog sig ut. Hade jag varit han skulle jag sagt att det var

en mycket finurlig Borgesiansk hommàge - som ingen av er fattade, era obildade

jävla proletärer!)

Jag sitter och planerar julen här på Pressylta. Det blir bland annat medaljutdelning på

annandagen, för förtjänstfulla insatser under året. Det kommer ett recept på världens

godaste ketchup. Och kanske några stilövningar, vem vet. Bring a friend.

Måndag 18 december 2006 - : - McK v. A - some final thoughts, for now

Lawyer Dan Tench has a rather useful summary of the judgement in today's Media

Guardian. Also, it's quite intriguing to read the judgement (accessible via Loreena's

Current Updates page, linked in the Friday 15 posting) and find that, according to

the Lord Justices, Niema's book is not about Niema's experiences "at all" but is solely

about Loreena, so much so that they call the story Loreena's "property". You may

reasonably think that Loreena, by virtue of that ownership, has invaded her own

privacy, but then you would be very silly. No, what's intriguing about it is that it

opens up a rather surreal vista, where the subject of a written account becomes

the legal owner of the narrative in which they apppear, in a pretty ghost-like and,

it has to be said, thoroughly post-modern fashion. It sounds very much like a

novel the great Flann O'Brien never got around to writing. More specifically, it is

a first step towards a complete redefinition of the memoir. You may think you are

writing about your experiences in the company of Mr X or Mrs Y, and how you were

able to trace, over a number of years, the changes in their personalities after they'd

won the lottery, or been awarded the Nobel Prize, or become million-selling folk

singers, and that you then described these changes in a kind of prose which only

you were able to produce, and from a perspective which was yours and yours alone

- so much so that if you hadn't been there, there wouldn't have been a book at all!

But no. You are mistaken. Your name on the cover? It means nothing. The title is all.

Pressyltas svenska läsekrets ska ha tack för tålamodet medan detta hållt på. Nu

återvänder vi till verkligheten. Tror jag.

Söndag 17 december 2006 - : - McKennitt v. Ash, part 439.

With all the brouha following Thursday's judgement in the Court of Appeal, it's worth

bearing in mind that this is in all probability not the last word. Peter Preston in today's

Observer points out that the lower courts have a habit of coming down on the side of

privacy, whereas the House of Lords - the "supreme court" for England and Wales -

tends to redress the balance towards freedom of speech. And with less important cases

going to the Lords in the past, it seems most unlikely that McKennitt v. Ash won't end

up there too. That's not to say that a House of Lords judgement is a foregone conclusion,

only that the questions at the heart of the case will almost certainly be subject to legal

scrutiny again. (Also, today's Sunday Times has a piece on the case, with quotes from

both Niema and Loreena).

Loreena says in the conclusion to her statement (there's a link in yesterday's posting):

"This is a victory as well for writers who view their work with integrity, and for those

who understand that that the duty of the press to question government and corporations

should not be interfered with nor taken lightly. We also realize that the essence of a free

society is the personal autonomy of the individual to think, feel and interact socially

without unwarranted intrusion."

If you ever wanted to know what the word "disingenuous" means, look no further.

Whatever it is writers do when they "view their work with integrity" - and I cannot

imagine what that would be - this presents the hair-raising prospect of a new freedom

to "interfere with" or "take lightly" the work of any writer whose job is not specifically

to "question governments and corporations" - and that's most of them, of course. It is

as though it's perfectly OK for journalists to go after organisations of whatever kind,

especially large ones, but that individuals are somehow off-limits. Not only that. The

last sentence encapsulates for me the having-your-cake-and-eating-it nature of the

judgement, because it has now become largely the right of the subject individual - be

they Robert Maxwell as portrayed by Tom Bower, or Loreena McKennitt as portrayed

by Niema Ash - to decide what is and what is not "unwarranted" as far as intrusion is

concerned. As the Sunday Times piece indicates, this calls forth the image of Robert

Maxwell being able to object in court to Bower's biography on the grounds that he is

not "comfortable" with it. If that is "the essence of a free society" then things have

come, as they say, to a pretty pass.

Fredag 15 december 2006 - : - McKennitt v. Ash, cont'd

Press reports are beginning to come in about the judgement, but I'm damned if I'm

going to try and link them all. I'm just going to highlight the ones that have something

more substantial to say (IMHO), and today's choice is Clare Dyer in the Guardian.

There will be plenty more at the weekend, and Monday's media sections in the Guardian

and Independent are sure to comment on it as well. Also, of course, Loreena has put

out a statement on her Current Updates page, where you can also access the judgement

itself in pdf format. Make sure you do. I will return to Loreena's statement in the near

future, particularly the last bit.

Torsdag 14 december 2006 - : - McKennitt v. Ash

(12:20 GMT) BREAKING NEWS: The judgement was handed down a couple of hours

ago - and Niema lost the appeal on all seven counts! That is, none of the seven

passages from the book injuncted by Mr Justice Eady last year were deemed by the

Court of Appeal to fall within Niema's right to freedom of speech. So they remain

injuncted, protected by Loreena's right to privacy under Article 8 of the ECHR.

I have yet to get hold of a copy of the 40+ page judgement, but even so: this is truly

awful news. We had hoped that the injunction would be lifted on at least one of the

counts, but no, not even that. It bears repeating that if this judgement stands it will

profoundly change English law relating to writing and publishing, ceding much more -

some would say excessive - legal weight to a person's (celebrity or not) right to

privacy, at the direct expense of the right to free expression. It will effectively mean,

if not the end, then radically curtailed forms of kiss-and-tell stories and unauthorised

biographies, as well as related genres.

The judgement is extraordinary in many ways. The appeal court upholds Eady's view

that Niema's book is not about her own experiences, but simply about Loreena, implying

a sort of parasitic relationship on Niema's part. Anyone who has read the book, with

at least one eye open, knows that this is emphatically not so. They also upheld Eady's

pretty radical re-interpretation of the concept of the "public domain", saying in effect

that simply because something is in the public domain already does not mean it can

be publicly repeated with impunity! Apparently, it now depends on the reason why it

was placed in the public domain in the first place. Go figure.

What happens now is as yet unclear. There is a theoretical possibility that Niema could

take the case to the House of Lords, but I have no idea what, if anything, will be decided

on that score. As well as Niema and Loreena, there was a sizeable contingent of Her

Majesty's Press present in court this morning, and there is bound to be plenty of comment

in the media over the next few days. I'll try and keep up with it as best I can. But, for now,

let's pour ourselves a stiff drink. Oi vey.

Onsdag 13 december 2006 - : - The war against error

Jag behöver kanske inte påminna om höstens buller och bång kring terrorhotet mot

ett antal translatlantiska flyg. Spindeln i nätet har nu släppts i brist på bevis. Och det

var kanske lite snöpligt, som Göteborg-Posten brukar säga. Samtidigt ska vi tydligen

få ett nytt Ministry of National Security, en antiterrorminister med kabinettspost och

allt. Och det känns ju väldigt förtroendeingivande. Vilket man kanske inte kan säga

om Dumb and Dumber på andra sidan Atlanten. Who needs enemies, eh?

Göteborg, de tusen sjöarnas stad.

Tisdag 12 december 2006 - : - It's a plot

Jag finner, lite grand till min förvåning, att jag faktiskt får hålla med Mary Dejevsky

i Independent när hon skriver att det är nåt mysko med Dianas död. Vad som framför

allt gör en misstänksam är, som MD säger, bullret från propagandamaskinen just nu,

med Stevensrapporten (det var en olycka, Henri Paul var full) läckt långt i förväg och

en rätt klantig dokumentär, 'How Diana Died', på BBC2 i söndags. Det är den gamla

vanliga från Argbiggan: methinks she doth protest too much...

Guardian prisar British Library. Där håller jag inte med. Fönsterlöst och deprimerande,

sur personal, en omständlig digitalkatalog, dyrt och taskigt käk i matsalen. Tacka vet

jag KB.

Måndag 11 december 2006 - : - Eller "bebopvänster" kanske? (+)

McKennitt v Ash: There's been plenty more comment on Eady's "adultery judgement"

in the press over the weekend and today. One of the more lucid contributions is by

lawyer Sarah Webb in today's MediaGuardian. I still don't know when a judgement

in McKennitt v Ash itself can be expected, but I will of course post something as soon

as I know.

Med risk för tjat, men det här med "pophöger" är något som fortfarande förbryllar

mig. Gudmundson ska ändra, har han sagt i ett mail, men hur jag hamnade i sånt

unket - nej, "nattståndet" ska man ju kalla det! - sällskap in the first place förblir

nog ett mysterium.

Ian Jack avgår som redaktör för Granta och blir intervjuad i Independent idag.

Granta har alltid varit en hjärtevärmande närvaro i tidskriftssfären, inte minst för

att den ofta bevisat min gamla tes om att "serious sells".

PS: Nu har vi funnit vår plats bland dom bloggar som lär leva "normalt liv" hos

Gudmundson. Phew. Ett lite fräschare sällskap, får man nog säga.

Söndag 10 december 2006 - : - Es un escándalo! (+)

But first McKennitt v. Ash: Peter Preston, ex-editor of The Guardian, is a bit sarky

about Mr Justice Eady in today's Observer Media. This relates to the "adultery

judgement" I mentioned last Thursday.

"Done, but with errors on page" står det längst ner i vänsterkanten på IE när

gudmundson.blogspot.com laddat färdigt. You can say that again, pal (tänkte jag).

Jag klickade dit eftersom Statcounter visat att där skulle finnas en länk hit till

Pressylta. Mycket riktigt. Det gjorde det. Under rubriken "Pophöger"...

Ursäkta mig, men - I beg your fucking pardon??!!

Nu har Gudmundson naturligtvis rätt att klassificera Pressylta hur han vill, precis

som jag har rätt att klassificera Gudmundson som en oren travare från Halmstad.

Det är bara det att jag skulle vilja veta vad han baserar det på. Jag är för det

första inte helt på det klara med vad "pophöger" är för nåt (och jag är alldeles

för gammal för att ha nåt med "pop"-whatever att göra...), men vad i hela friden

har jag skrivit här som gör mig till politisk bundsförvant med Carl Bildt och Johan

Norberg och "Argast i Uppsala"... Antingen är det a slip of the keyboard som

kommer att korrigeras med det snaraste, eller också ska jag be Gudmundson

att välja vapen inför gryningen i morgon.

Med Catherine Tates ord: How dare you. How very dare you.

PS: Inga eftergifter åt döden. Let's go and piss on his grave.

PPS: Jag passar nog bättre som "rockvänster". Eller "bluegrassvänster".

Torsdag 7 december 2006 - : - McKennitt v Ash

Another judgement by Mr Justice Eady in a privacy case has caused a bit of a stir

in the last few days, not least of course because it relates to McKennitt v Ash.

Some background in the Telegraph here. Some comments from the Times here.

And Melanie 'Mad Mel' Phillips in the Mail has her own take on it all... The Sun's

headline on the story (not online) ran "Love Rat Star Gags a Hubby". Unbeatable,

I'd say.

Onsdag 6 december 2006 - : - Röd dag

Apropå stora journalistpris och polska rörmokare: här visar det sig nu att polska

gästarbetare flockas till fackföreningsrörelsen, som Duncan Campbell skriver idag.

Hur pass osannolikt låter alltså det från svensk horisont?

"Arbetslösheten åt de arbetslösa!" som Ingemar Olofsson en gång skanderade.

Och "Jorden åt de som brukar!"

Enough commie jokes. Thomas Pynchon bryter tystnaden för att försvara Ian

McEwan mot plagiatanklagelserna. McEwan skrev själv om det i Guardian förra

veckan. Jag tyckte från första början att anklagelserna bottnade i en flagrant

okunnighet om hur man skriver historiska romaner, och tyckte därför man kunde

ignorera det i förvissningen om att det förr eller senare skulle go away. No such

luck, tydligen.

Andrew Brown har en läsvärd anekdot om dagspressens konspiration mot läsarna.

Tisdag 5 december 2006 - : - Pappersarbetarens äventyr

Dagens hjälte blir definitivt Erik Ramgren, "den största idioten i världen". Det ska

till en pappersarbetare till sånt... Och DN skriver om julbordsvett - med ett ganska

generöst mått av självklarhet, kan man kanske tycka. I samma tidning skriver

Anna Serner lite syrligt om Resumé, en tidning som i mina blodsprängda ögon

kommit allra närmast sheer pointlessness bland svenska tidskrifter... Och England

kraschlandar i Adelaide, inga överlevande, det är vad man kallar soul-destroying...

Och så, nämen, vafan, hur kan han bara, så gör man väl inte, eller va, nä nu så

fan heller - Elfsborg...??!! Samt, avslutningsvis, Hitchens om ett av de giftigaste

av ord (och det är inte "Elfsborg").

Måndag 4 december 2006 - : - To be added to as we go along

McKennitt v. Ash: Media lawyer Catrin Evans writes in today's Guardian about the

appeal (the decision is yet to come, date unknown).

Söndag 3 december 2006 - : - Östra London: ett charkperspektiv

Det är, som trogna läsare kanske insett, nästan jämnt ett år sen vi flyttade från

Camden i nordvästra London till Hackney i östra. Och det har blivit dags att blicka

tillbaka. Nu vet jag inget bättre sätt att diagnostisera en tidsperiod än att använda

korven, skinkan och - för all del - syltan som analytiskt verktyg. Gör ni? Nej, jag

tänkte väl det.

Vad var det för det första svårast att lämna bakom sig? Utan tvekan: den polska

korvfabriken på Belmont Street, alldeles runt hörnet (läs därom i inlägget från

18 juli 2005). Jag har t.o.m. satt mig på bussen och åkt dit från tid till annan, men

då ärligt talat mest för att köpa kalvkött till schnitzlar, för de potentiella korv- och

skinkproblemen har faktiskt - trots mina tidiga farhågor - löst sig på ett mer än

tillfredsställande sätt. Hur? Främst genom den relativa närheten till östra Londons

alla utmärkta marknader: Spitalfields, Whitechapel och särskilt Borough, där både

The German Deli och spanska delin Brindisa har filialer på fredag-lördag. Här

hämtar jag veckorationen av cervelat, wiener, kassler, jabugo och/eller prosciutto,

beroende på mitt humör just för tillfället. Nyheter? Pinsamt nog, efter 34 år i det

här landet, upptäckte jag för inte så länge sen - i min lokala Sainsbury, till råga

på allt - brawn. Brawn är helt enkelt kalvsylta! Fantastiskt! På med några skivor

inlagda rödbetor, and Bob's your uncle. Ibland kan ju livet vara hur enkelt som

helst, håll med om det. En annan förändring är förstås att polska och turkiska

charkvaror blivit avsevärt mer lättillgängliga, men vad gäller de polska har jag

alltid haft mina reservationer (det är för mycket samma kabanosstuk på det

mesta) och vad gäller de turkiska har jag ännu inte gjort tillräckligt omfattande

studier för att kunna uttala mig, men det kommer. Största besvikelsen? Här måste

jag tyvärr säga det judiska. Jag hade så stora förväntningar på östra Londons

koshertradition, men - hittills - har jag inte hittat något särskilt att hänga i granen

(för att använda ett mycket säsongsbetonat uttryck) (om än kanske inte applicerbart

på just judendomen) (i och för sig). Jag bor ju också bara ett par kilometer från

Stamford Hill, eller "The Land of Many Jews" som jag numera kallar det, där många

ortodoxa judar har hittat en hemvist, men de delis jag besökt i området har inte

producerat några charkfynd, det kan jag tala om. En del har faktiskt varit rent

äckligt. Men jag har förstås inte gett upp: jag tror jag ska söka mig längre söderut

i framtiden, ner emot Whitechapel. Rapporter följer.